Henkilö istuu maassa seinää vasten nojaten ja kirjoittaa tietokoneella.

Arkiv

Ungdomen lär sig digitala medborgarfärdigheter under sin fritid

26. februari 2020

Även om digital teknologi nuförtiden kan hittas i nästan alla delar av livet och har blivit en del av de ungas vardag, är digitaliseringen bland unga också ojämlikt fördelad. I offentligheten talar man ofta mer om farorna med överdriven användning av det digitala bland unga eller problemen med digital kommunikation än om de nyttor som digitaliseringen medfört. Både risker och möjligheter har dock som gemensam nämnare att de är ojämlikt fördelade bland unga. En typisk situation är att vissa unga drabbas av de största riskerna men också njuter av den största nyttan av digitalisering, medan andra undviker de största riskerna men samtidigt förlorar nyttoaspekterna.

Digital kompetens som kapital och skyddsfaktor

Digital kompetens fungerar som ett slags kapital, som ger unga många nya möjligheter i sitt personliga liv, sina studier och i sitt framtida arbetsliv. Å andra sidan är det också en skyddsfaktor, som skyddar mot riskerna med digitalisering både när man äventyrar på nätet och senare som arbetstagare i en allt mer digitaliserad arbetsmarknad. Ur bägge synvinklar är digital kompetens en central medborgarfärdighet i ett digitaliserat samhälle, och även om grunden till den skapas i skolan spelar ungas fritidsanvändning en betydande roll i inlärningen av denna kompetens.

Den så kallade första graden av digital ojämlikhet är om huruvida olika befolkningsgrupper äger datatekniska enheter eller om de har möjligheten att använda internet. Denna slags ojämlikhet är typisk i utvecklingsländer, men den förekommer också i högt teknologiskt utvecklade länder, där skillnaderna mer tar sig i uttryck i kvaliteten på enheterna och hur användbara de är i olika situationer.

För teknologiskt utvecklade länder i väst förekommer dock i högre grad digital ojämlikhet av den så kallade andra graden, som tar sig i uttryck i skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers kompetens och användarerfarenhet. Från detta kommer vi till den tredje graden av digital ojämlikhet, med vilket man avser de skillnader i möjligheten att utnyttja den erfarenhet och kompetens som man fått genom användning av digitala enheter i sitt liv, till exempel för att lära sig nya saker eller för ekonomisk nytta samt för att bygga sociala nätverk.

Digitala kompetensklyftor

I min avhandling Education and inequality in digital opportunities forskar jag i den finska ungdomens olika sätt att använda digital teknologi och deras olika nivåer på digital kompetens. Kompetens och användarerfarenheter är starkt sammanlänkade med de ungas användning av teknologi, eftersom användarerfarenhet ger upphov till digital kompetens och användningen av teknologi i sig självt kräver kompetens av något slag. De ungas relation till digitala teknologier formas genom en kombination av kompetens och användarerfarenhet. Alla ungdomar har nämligen sitt eget förhållande till teknologi: för vissa är det obegränsade möjligheter att studera, förverkliga sig själv och att lära sig nytt, medan det för andra främst känns som ett nödvändigt verktyg för att sköta ärenden i vardagen. De olika förhållningssätten gentemot teknologi har följder, som manifesterar sig som skillnader i digital kompetens, användarerfarenhet samt attityder kring teknologi och dess möjligheter.

Bland unga liksom i resten av samhället dras skiljelinjerna i nivån av digital kompetens och användarerfarenheter längs de bekanta traditionella sociala strukturerna, såsom ålder, kön och utbildning. Åldern i relation till digital kompetens är inte alls negativ, såsom man ibland felaktigt tror, snarast blir de ungas användarerfarenhet och kompetens vanligen mer mångsidig i och med att de blir äldre. Den här utvecklingen fortsätter långt in i vuxenlivet i och med att de växande kraven från studierna och arbetslivet ökar på den digitala kompetensen uttryckligen bland arbetande vuxna.

Teknologi har blivit en daglig kompanjon för både flickor och pojkar, men trots det finns det betydande skillnader i digital kompetens och användarvanor mellan könen bland de unga. Skillnaderna är till största del specifika till vissa ämnen och kombineras med könsbestämda preferenser som utvecklas redan i tidig barndom och ungdom; särskilt den största graden av teknisk kompetens verkar fortfarande främst vara något pojkar är intresserade av.

Skillnader i användarvanor och kompetens tar sig dock inte enbart uttryck i kompetens av olika slag i ungdomsåldern, utan påverkar också i hög grad valet av utbildning bland unga; mansdominerade branscher, utan att ta könet i beaktande, lockar till sig studerande vars digitala färdigheter är bättre än studerande i kvinnodominerade branscher. Digital ojämlikhet bland unga kan därmed kopplas till könsbestämda val av utbildning.

Fritid som resurs i ett digitaliserat samhälle

Inom ungdomsarbetet försöker man i hög grad nå precis de åldersgrupper för vilka digitala arenor som bygger på digitala teknologier men också utbildningsval spelar en central roll. Särskilt den tidiga ungdomsåldern är en utmärkt tid att utvidga barnens och ungdomens könsbestämda uppfattningar om teknologi, kompetens och om olika karriärmöjligheter. De möjligheter som digitaliseringen för med sig och de rollmodeller som ger ansikte åt dessa möjligheter är viktiga för valet av utbildning för både unga flickor som pojkar.

Valet av utbildning påverkas kraftigt av de ungas egna uppfattningar om sina kompetenser. Det är viktigt att också erbjuda de unga möjligheten att förstärka sina egna kompetenser, i avsikt att öka deras självförtroende och därigenom deras iver att söka till studier, trots eventuella motgångar. Det här är viktigt, eftersom om man till exempel tänker sig en karriär inom teknologi för en ung som tycker om digitala spel, måste man vara medveten om att omfattande erfarenhet av spelande inte enkom är tillräckligt för att klara av studierna, då det kan visa sig att de kompetenser man har är för snäva med tanke på vad som studierna kräver.

Inom ungdomsarbetet kan man utmana de unga att utvidga sina användarvanor och därmed sina kompetenser, eftersom de hjälper att utveckla både positiva erfarenheter av ens egna kompetenser och färdigheter och erfarenheter som är nyttiga i livet i allmänhet.

Visa alla blogginlägg

Arkiv

Du kanske är intresserad av