Tuolin päällä valokyltti, jossa lukee tekstiä.

Arkiv

”Digitaliseringen i vardagen” – Arbetsgemenskap i Valkeakoski utvecklar digitalt ungdomsarbete

06. maj 2020

Ungdomsväsendet i Valkeakoski engagerade högstadieelever, högstadiernas elevkårer och ungdomsfullmäktige i utvecklingen av ett digitalt ungdomsarbete. Som ett resultat av samarbetet lades en grund för en utvecklingsplan för digitalt ungdomsarbete. Utvecklingsplanen är ett verktyg för arbetsgemenskapen, som i synnerhet ungdomarna i Valkeakoski har nytta av.

Digitalisering i vardagen

Utvecklingen av digitalt ungdomsarbete fick sin början genom arbetsgemenskapens behov att skapa gemensamma ramar och en tydlig plan för digitalt ungdomsarbete. I arbetsgemenskapen inom Valkeakoskis ungdomsväsende upplevde vi att vi behövde mer planenlighet och tydlighet i vårt arbete, så att vi kunde utveckla vår verksamhet med unga även i digitala miljöer på sådant sätt att vi är medvetna om de ungas behov och bevarar fostransperspektivet i arbetet.

I det digitala ungdomsarbetet används digitaliseringen som ett verktyg, en verksamhetsmiljö eller innehåll i verksamheten. När digitaliseringen har tagit en plats i vardagen har digitala färdigheter blivit medborgarfärdigheter. Digitala färdigheter är också centrala verktyg för delaktighet, påverkan och självuttryck. I det digitala samhället möter unga utmaningar i form av dataskydd, nätmobbning och trakasserier, hatretorik samt manipulation på internet.

I min avhandling, som publicerades i mars 2020, kartlade jag ungdomars syn på digitaliseringen samt dess utmaningar och utvecklingsbehov genom en enkät för unga. Dessutom ordnade jag utvecklingsmöten för digitalt ungdomsarbete i min arbetsgemenskap. Mitt mål var att utveckla de digitala färdigheterna inom ungdomsväsendet i samhället med tanke på framtiden, och de material jag samlade in kompletterade varandra i utvecklingsprocessen.

Samarbete mellan sakkunniga ger ny kompetens

Inom min arbetsgemenskap ledde jag under 2019 sammanlagt fem utvecklingsstunder med fokus på digitalt ungdomsarbete. Utvecklingsstunderna kallades lekfullt för ”DINUKESU”, som syftade på utvecklingsplan för digitalt ungdomsarbete. De var 1,5–2 timmar långa. Hela arbetsgemenskapen, från cheferna till servicesekreteraren, deltog. Bakgrunden var en tanke om att en plan som man utarbetat tillsammans möjliggör engagemang för de gemensamt uttänkta målen och verksamhetsmodellerna samt ger var och en utrymme att förverkliga digitalisering i sina egna arbetsuppgifter. Genom enkäten som gjordes bland unga fick även de unga göra sina röster hörda: vi fick information om användningen av digitala apparater och digitala färdigheter, de utmaningar som unga möter på internet samt ungas önskemål om att lära sig nytt och delta i ungdomsväsendets evenemang.

Genom inkluderande metoder fick alla anställda möjlighet att lära känna varandra bättre vid de gemensamma mötena, lyfta fram sina synpunkter och på ett konkret sätt påverka den gemensamma visionen om utveckling av ett digitalt ungdomsarbete. Under träffarna diskuterade vi våra mål för det digitala ungdomsarbetet, gick igenom begrepp och fenomen som anknyter till digitalisering samt diskuterade digitaliseringens effekter på ungdomsarbetet. Vi bekantade oss med olika metoder genom att prova på dem. Vi testade exempelvis maker-verksamhet och byggde en teckningsrobot, undersökte digitala spel samt övade på att använda Discord som en ny kommunikationskanal. Samtidigt funderade vi över möjligheterna att använda de verksamhetsmodeller vi övat på och de kunskaper vi fått i vårt eget arbete. Arbetsgemenskapen lärde sig, inspirerades och testade, och de som brukat följa med från sidan blev aktiva aktörer.

Jag tyckte att det mest betydelsefulla med utvecklingsarbetet var själva processen. Det som vi tillsammans fått till stånd: vi började planera och fokuserade alla på en och samma sak. Den gemensamma kreativa utvecklingen har gett en upplevelse av delaktighet, öppen diskussion, glädje, försök och delad kunskap. Detsamma konstateras i responsen på utvecklingsstunderna: ”Det har varit trevligt att få bygga en gemensam uppfattning tillsammans”, ”Jag kan och är bra”.

Det digitala ungdomsarbetet genomsyrar allt

Grunden för utvecklingsplanen för det digitala ungdomsarbetet byggdes vid utvecklingsstunderna med hjälp av arbetsgemenskapens egna styrkor. Enligt grunden för planen ska digitaliseringen i Valkeakoski genomföras genom aktörens eget arbete som en del av ungdomsarbetet; ”det digitala ungdomsarbetet genomsyrar allt”. Digitalisering används i möten med unga, och särskilt för att nå sådana unga som inte deltar fysiskt i ungdomsväsendets tjänster. En chattkonversation kan vara en lika värdefull och genuin upplevelse för en ung person som ett möte ansikte mot ansikte.

Digitalisering möjliggör också många slags aktiviteter. Den kan inspirera till att prova nya saker, ge känslor av att lyckas och ge möjlighet att påverka. En viktig del av det digitala ungdomsarbetet är de ungas och de anställdas känsla av delaktighet, där de unga står i centrum för verksamheten. Delaktighet och deltagande ger digital förståelse, som påverkas av gemensamt överenskomna rutiner. Digital förståelse skapas när man gör tillsammans och vågar prova på. I den digitala förståelsen framhävs förståelsen för digitalt välbefinnande, som omfattar en balanserad medievardag samt färdigheter för digitalt välbefinnande som man kan lära sig.

Utifrån de erfarenheter som fåtts genom utvecklingsstunderna bör arbetsgemenskapens digitala färdigheter studeras i ett brett perspektiv, och man bör lyfta fram de anställdas olika styrkor och kompetensområden. Digital kompetens omfattar många olika slags kunskaper och färdigheter, och alla behöver inte kunna samma saker i sitt arbete. Utvecklingsarbetet kräver aktivitet av de anställda, eftersom permanenta förändringar i verksamhetsmodellerna inte sker över en natt, utan kräver försök och etablering som en del av en öppen verksamhetskultur.

Stärkande av säkerhetsfärdigheterna och ökande av kunskapen utgör en utmaning

Under utvecklingsprocessen lyftes frågor kring hanteringen av problemsituationer på internet fram som ett särskilt fokusområde i utvecklingen av vårt ungdomsarbete. Ungdomar behöver mer kunskap om hur de ska göra i situationer där de upplever problem på internet och vem de kan vända sig till. Enligt enkäten varierar de problemsituationer som unga upplever från tekniska problem till frågor kring säkerhet och dataskydd samt upplevelser av olika slags trakasserier.

Enligt enkäten krävs större satsningar på informationen om vad ungdomsväsendet erbjuder. Genom att effektivisera informationen om ungdomsväsendets tjänster och utöka utbudet av tjänster med låg tröskel, som man inte behöver förbinda sig till för en längre tid, kan ungdomsväsendet i Valkeakoski framöver nå ungdomarna bättre än tidigare. Ett exempel på sådan verksamhet kunde vara att ordna kodningsverksamhet, som unga föreslagit, som pop up-verksamhet exempelvis i ungdomslokalen.

Man borde också kartlägga möjligheterna att ordna aktiviteter som bidrar till delaktighet och deltagande i webbmiljöer. För att kontakten till de unga ska upprätthållas måste ungdomsväsendet vara nåbart och synligt exempelvis via profiler i sociala medier. Beredskapen att lära sig är viktigast. Kunnande, kunskaper, färdigheter, förståelse och försök ger digitalt välbefinnande.

Min avhandling ”Digitaalisen nuorisotyön osallistava kehittäminen” är fritt tillgänglig i Theseus.

Källor som använts för texten

Visa alla blogginlägg

Arkiv

Du kanske är intresserad av