Latauspiuhan toinen pää.

Arkiv

Vad är digitalisering av ungdomsarbetet i Uleåborg?

20. april 2020

Teknologi närvarar i varje persons liv och vi alla har anknytning till den digitala kulturen, oberoende av hur mycket vi använder digitala medier. Särskilt unga kommer i framtiden att möta många slags digitala utmaningar som de tidigare generationerna inte har erfarenhet av. Ungdomsarbetet ska förstå hur digitaliseringen ändrar samhället och hur den påverkar såväl ungdomar som ungdomsarbetet.

Ungdomsarbetets uppgift är att stöda ungdomarnas aktiva aktörskap och hindra att den digitala ojämlikheten fördjupas genom att stöda ungdomarnas teknologikunskaper samt möjliggöra varje ungdoms lika möjligheter att använda digital teknologi. För att kunna nå dessa mål ska en ungdomsarbetare ha kunskap om såväl tekniska verktygskunskaper som – och särskilt – om de kulturella och sociala dimensionerna av digitaliseringen. För att ungdomsarbetet i Uleåborg ska kunna svara på de ändringar som skapas av digitaliseringen, ska organisationen ha en enhetlig uppfattning om vad man menar när man talar om digitaliseringen av ungdomsarbetet.

Digitalisering av ungdomsarbetet

Digitalisering har på sistone blivit ett modeord som redan används så ofta att man glömmer bort hur mångsidig digitaliseringen är. På grund av den digitala teknologin glömmer man också ofta att beakta digitaliseringens kulturella och sociala dimensioner. Också i ungdomsarbete har man märkt att anställda har ett växande behov att känna igen nya slags fenomen i ungdomskultur som är bundna till digitaliseringen. Digitaliseringen är en av dagens största samhälleliga ändringskrafter som även ungdomsarbetet ska kunna reagera på. [1]

De digitala kunskaperna är nyckelkunskaper för livslångt lärande och omfattar behärskande och kritiskt bruk av samhällets teknologi såväl i arbetet, på fritid som i kommunikation. [2] De digitala kunskaperna, att förstå teknologi, mediekritik samt informationsläskunnighet är ytterst viktiga medborgarkunskaper som dagens ungdomar inte kommer att klara sig utan i framtidens arbetsliv eller vardag. De digitala medierna är för ungdomar ett sätt att lära sig och uttrycka sig själv men även vara en aktiv medlem i sin egen gemenskap. [3]

I det föregående riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken (2017-2019) betonades utveckling av ungdomsarbetets kvalitet genom att satsa på bland annat utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet. Det mest centrala målet var att öka helhetsbetonade kunskaper om användningen av de digitala medierna och teknologin i ungdomsarbete. Man ser digitaliseringen alltför ofta genom verktygen, vilket gör att det digitala ungdomsarbetets grundläggande mål, att stöda ungdomar i ett digitaliserande samhälle, tar baksätet. [4] Digitaliseringen utmanar ungdomar till att pröva på nya slags verktyg och metoder i nya slags verksamhetsmiljöer.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det digitala absolut inte får ses som ett egenvärde, utan ungdomsarbetets och uppfostrans mål ska alltid styra verksamheten. [5]

I Uleåborg har det digitala ungdomsarbetet redan utnyttjats i ungdomarnas och anställdas vardag på mångsidiga sätt. Digitaliseringen blir synlig i olika gruppverksamheter, i det elektroniska ungdomsfullmäktigevalet och bland annat i webbtjänsten för informations- och rådgivningsarbetet för ungdomar. Det har dock inte ännu skapats några gemensamma riktlinjer eller en gemensam strategi. Saknaden av strategin har blivit synlig på grund av programmet Digimuutos 2020. Programmet Digimuutos 2020 är ett utvecklingsprogram av Uleåborgs stads bildnings- och kulturtjänster vars mål är att skapa nya verksamhetssätt, automatisera och digitalisera tjänstenätet samt producera mer omfattande tjänster i digitala former eller i digitala tjänstekanaler. När det gäller ungdomstjänsterna är Digimuutos 2020-programmets mål att med hjälp av experiment skapa en strategi för utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet där man särskilt betraktar mediernas och teknologins möjligheter. [6]

Utvecklingsundersökning i Uleåborgs ungdomstjänster

Utvecklingsundersökningen startade som ett lärdomsprov för magisterexamen under våren 2019. Med undersökningen ville man svara på Uleåborgs ungdomstjänsters önskemål att få undersökningsdata till stöd av sitt strategiarbete för det digitala ungdomsarbetet. Syftet med undersökningen var att producera information om ungdomsarbetarnas kompetens till stöd för planen för det digitala ungdomsarbetet och samtidigt lyfta fram olika sätt att utveckla ungdomsarbetarnas kompetens inom det digitala ungdomsarbetet i fortsättningen. Informationsanskaffningsmetoden i undersökningen var en enkät som formades med hjälp av kompetenscentrum för digitalt ungdomsarbete Verkes utredningar om kommunernas digitala ungdomsarbete och digitaliseringen inom ungdomsarbetet.

Undersökningens resultat visade att man i Uleåborgs ungdomstjänster för det mesta förhåller sig positivt till digitaliseringen inom ungdomsarbete. De digitala medierna och teknologin medför nya möjligheter samt positiva förändringar. Man upplevde även att digitaliseringen påverkade ungdomarna, så personalen upplever att den ska hänga med i förändringen. Man upplevde även att ungdomarna behöver stöd och handledning i användning av de digitala miljöerna samt teknologin, och ungdomsarbetet har väldigt bra möjligheter att svara på detta behov.

Personalen upplevde sig ha en stark kompetens särskilt när det gäller medie- och informationsläsförmåga. Man uppskattade sin kompetens som svagast när det gällde tekniska verktygskunskaper samt även de kunskaper som krävde betydligt djupare förståelse för de digitala medierna och teknologin. Särskilt kunskaperna om digitala ungdomskulturer ansågs vara ett svagt delområde. Ett delområde där man särskilt ville utveckla sin egen kompetens handlade om spel- och teknologiuppfostran samt innehållsproduktion.

De största utmaningarna för digitaliseringen av ungdomsarbetet i Uleåborgs ungdomstjänster var enligt undersökningsresultaten saknaden av strategi, otillräcklig arbetstid samt brister i personalens kompetens. Dessa utmaningar har också lyfts fram i Verkes riksomfattande utredningar. [7] En gemensam uppfattning och strategi kan anses vara centralt för utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet, och de kan även hjälpa hitta lösningar för behandling av de andra utmaningarna. Enligt undersökningsresultaten kan man även konstatera att det primära målet för det digitala ungdomsarbetet inom Uleåborgs ungdomstjänster ska vara att skapa en gemensam uppfattning om det digitala inom ungdomsarbetet i Uleåborg.

I undersökningens utvecklingsdel arrangerade man en verkstad där man med hjälp av enkätens resultat samt dynamisk facilitering hittade konkreta åtgärder som leder till att en strategi för digitaliseringen inom ungdomsarbetet börjar formas. Genom verkstadsarbetet letade man efter konkreta lösningar samt verksamhetsmodeller som kan hjälpa utveckla kompetens i arbetsgemenskapernas vardag. De centrala frågorna i utvecklingsdelen var att definiera de anställdas kompetensnivå, att prioritera tidsanvändningen i utvecklingen av kompetensen samt att samordna ungdomsarbetet och det digitala på ett naturligt sätt.

Som resultat av verkstadsarbetet hittade man tre åtgärder med vilka man ska skapa en strategi för digitaliseringen av ungdomsarbetet i Uleåborg. Dessa åtgärder är 1) att definiera det digitala ungdomsarbetet i Uleåborg, 2) att kartlägga barnens och ungdomarnas behov samt 3) att skapa nya tillvägagångssätt inom det digitala ungdomsarbetet.

I dessa åtgärder ingår mindre delområden som organisationen börjar genomföra stegvis. Till exempel när man definierar det digitala ungdomsarbetet utnyttjar man material från enkäten i undersökningen men även enhetsvis går igenom hur digitaliseringen syns i ungdomsgårdarnas och enheternas arbete just nu. Ungdomsarbetet strävar efter att svara på existerande behov eller alternativt utför förebyggande uppfostrans- och handledningsarbete. Därför är det särskilt viktigt att kartlägga de behov i barnens och ungdomarnas liv som digitaliseringen av ungdomsarbetet kan svara på. Dessa behov är också i enlighet med ungdomsarbetets mål, och genom att fylla dem vill man till exempel stöda delaktighet, minska ojämlikhet eller lära ut mediekunskaper. Kartläggningen av behoven ska pågå ständigt, och den kan ske genom att man följer upp med aktuella undersökningar, men särskilt i kärnan av ungdomsarbetet, de dagliga mötena med ungdomarna. Med hjälp av nya tillvägagångssätt strävar man efter att åstadkomma fungerande, bestående modeller som hjälper personalen att utveckla sin kompetens med små steg och genom enkel utbildning.

I utvecklingsdelens verkstad betonade man starkt att utomstående utbildning inte alltid är nödvändig, eftersom personalen inom Uleåborgs ungdomstjänster har verkligt mycket kompetens inom ungdomsarbete, och man ska sträva efter att utnyttja den mer effektivt. På detta behov att utnyttja existerande kompetens vill man svara genom att starta ”digikvart”-verksamheten i arbetsgemenskaperna.

Hur fortsätter arbetet i Uleåborg?

När man definierar digitaliseringen av ungdomsarbetet i Uleåborg ska man utnyttja grundplanen för ungdomsarbetet i Uleåborg och sträva efter att återspegla digitaliseringen genom ungdomsarbetets mål och värden. På så sätt skapas inte digitaliseringen som ett separat delområde utan integreras ingående i allt ungdomsarbete. Att skapa en strategi och en gemensam uppfattning hjälper även att förstå begreppet digitalisering och att göra det till en del av ens eget arbete.

Genom att skapa nya tillvägagångssätt vill man även i fortsättningen stärka utvecklingen av personalens digitala kompetens. Med hjälp av olika metoder kan man skapa entusiasm och äkta intresse för digitalisering. När man vid utvecklingen av kompetensen beaktar olika sätt att lära samt de olika synvinklarna på digitaliseringen, kan de anställdas kunskapsområden utvecklas och göras mångsidigare. Personalen har väldigt mycket specialkompetens om digitala metoder och verktyg, men denna kompetens har inte kunnat utnyttjas tillräckligt effektivt. I utvecklingsdelens verkstad uppstod en idé om ”digikvart”, som uppmuntrar de anställda att fungera som mentorer för varandra och i lugn och ro undersöka en ny sak, apparat eller metod tillsammans med den egna arbetsgemenskapen och på så sätt till och med börja utnyttja delområdet i fråga vid arbetet med ungdomarna.

Problemet med att mäta digital kompetens är att det inte finns några mätare eller definitioner för vad som är tillräckligt. Den digitala kompetensen inom ungdomsarbetet är en betydligt mer omfattande helhet än att behärska användningen av olika appar eller mobilapparater. Ungdomsarbetarnas kompetens borde utvecklas i takt med ungdomarnas digitala delaktighet, eftersom ungdomarna möter risker i den digitala världen varje dag. Kompetenskraven för ungdomsarbetarnas digitala kunskaper är omfattande och har att göra med utvecklingen av digitaliseringen samt dess påverkningar på samhället som helhet. En pedagogisk synvinkel och att tala om negativa fenomen kommer i fortsättningen att vara ännu viktigare. [8]

Digitaliseringen av ungdomsarbetet kräver ständig diskussion inom organisationen och arbetsgemenskaperna. Den digitala utvecklingen är snabb, och samtidigt förändrar den samhället och skapar nya utmaningar men även nya möjligheter på ungdomsarbetsfältet. En av ungdomsarbetets absoluta styrkor i den digitala omvälvningen är dess frihet att snabbt reagera och handla enligt ungdomarnas förändrande behov. Också i Uleåborg ska man vara mer beredd att ta i bruk nya metoder och reagera snabbare på de digitala ungdomskulturerna. Detta innebär dock inte att ungdomsarbetarna ska veta och kunna allt, utan snarare att man ska vara öppen för digitaliseringen av ungdomsarbetet och visa äkta intresse för de digitala medierna och den teknologi som ungdomarna använder.

Källor:

Författare:

Karoliina Vilmi, Uleåborgs stad, Bildnings- och kulturtjänster

Kati Päätalo, HvD, överlärare, Oulun ammattikorkeakoulu Oy

Kari Virolainen, SvD, överlärare, Oulun ammattikorkeakoulu Oy

Visa alla blogginlägg

Arkiv