Verke deltog förra veckan med fem personer i de riksomfattande dagar för ungdomsarbete som ordnades i Tammerfors, mer känd som NUORI2020-evenemanget.
Evenemanget som samlade cirka 2 500 ungdomsarbetsproffs från kyrkan, kommuner och organisation, påverkare och aktörer samt forskare inom ungdomssektorn återvände efter en paus på tre år till Tammerfors.
Verke hade inte den här gången ett eget stånd vid evenemanget, istället fick vi njuta av själva programmet och att friformigt skapa nätverk. Verkes medarbetare lyssnade flitigt på programpunkter av olika slag, om bland annat ungas levnadsförhållanden, digital välfärd, hur man når unga genom sociala mediekanaler, mätande av effekt, hur ungdomsarbetet uppskattas samt om ungdomssektorns framtid och om framtidens professionella kompetensbehov. Evenemangets rådande tema var hur man tillsammans kunde lösa utslagningen bland unga. Man kan se höjdpunkterna från NUORI2020-evenemanget till exempel via Twitter på Verkes konto @verkeorg och med hashtagen #NUORI2020.
Problemet med utslagning löstes knappast under bara de tre dagarna, men meddelandet från ungdomssektorns yrkesmänniskor var klar: för att lösa problemet krävs många olika slags åtgärder och framför allt en satsning på förebyggande arbete. I samtalet om ungdomarnas utslagning som förs i offentligheten fokuserar man främst på ungdomsgarantin och på hur den verkställs. I framförandena av proffsen inom ungdomsarbetet betonades dock att ungdomsgarantin inte i sig självt räcker för att lösa problemet, utan det är ännu viktigare att man satsar på att de unga har kompisar, hobbyer och minst en tillförlitlig vuxen i sina liv.
I samtalen som fördes ute i korridorerna under evenemanget framhävdes ett tema över alla andra: ansökan om rätt till statsbidrag för ungdomsområdets kompetenscentrum, som öppnades lite innan jul. Evenemanget var ett gott tillfälle att samtala med många olika aktörer och känna efter eventuella partnerskap.
Räddar teknologin ungdomsarbetet?
Även i år skapade Verke mångsidigt programinnehåll för evenemanget. Suvi talade på tisdagen med forskare Tomi Kiilakoski om ungdomsarbetets framtid vid en engelskspråkig programpunkt, och på torsdagen under Verkes egen programpunkt diskuterade man ungdomsarbetets framtid med rubriken ”Räddar teknologin ungdomsarbetet?”.
Suvis och Tomis programpunkt “Youth Work in 2030 – Views of Digitalization and Future of Youth Work” intresserade både en internationell publik och de inhemska åhörarna. I början av evenemanget fick publiken på över hundra personer diskutera i bordsgrupper om hur spridningen av virtuell teknologi och förstärkt verklighet påverkar de unga och ungdomsarbetet. Efteråt framförde Kiilakoski sin teori om att ungdomsarbetets innersta uppgift förblir relativt oförändrad, men att de ungas samhällskritiska färdigheter borde förstärkas, och hur teknologin på sitt eget sätt kryddar ungdomsarbetet. Suvi i sin del talade bl.a. om Verkes tankar om hur artificiell intelligens kunde utnyttjas för att genomföra ungdomsarbetets olika målsättningar, och de möjligheter och risker som medförs av digital teknologi och hur de påverkar jämlikhet. Tomis och Suvis presentation finns på SlideShare.
I Verkes egen programpunkt granskade man ungdomsarbetets framtid ur den teknologiska utvecklingens och digitaliseringens synvinklar. Samtalet leddes av Heikki Lauha från Verke, och i samtalet deltog ledande sakkunnig på förutseende Mikko Dufva från Sitra, forsknings-, utvecklings- och innovationsexpert Sari Tuuva-Hongisto från forsknings- och utvecklingscentrum Juvenia vid Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu, specialsakkunnig Mari Ahonen-Walker från Kommunförbundet samt Suvi från Verke.
Mikko Dufva inledde tillfället med att tala om hur man kan närma sig olika framtider. Sitra publicerade i januari en utredning, Megatrendit 2020, i vilken man skapar en helhetsbild av vilka samhällsfrågor man under det påbörjande decenniet borde fokusera på. Dufva presenterade de fem centrala megatrenderna som påverkar samhällsutvecklingen:
1) Den ekologiska rekonstruktionen är brådskande
2) Befolkningen blir äldre och allt mer heterogen
3) Nätverksmakten blir starkare
4) Teknologin kopplas till allting och
5) Ekonomin söker riktning.
Sitras megatrender kan utnyttjas inom organisationerna till exempel när man skapar scenarier eller visioner för verksamheten eller mer allmänt för att stöda inlärningen. I sin introduktion betonade Mikko att man när man utnyttjar megatrenderna ska man undvika ”allt eller inget”-tänkande och utmana sina egna förutfattade meningar. Det är också viktigt att ställa ändringarna i relation till den mänskliga nivån: hur påverkar till exempel stora samhälleliga ändringar de unga, ungdomsarbetet och ungdomsarbetets tjänster?
Sari Tuuva-Hongisto diskuterade utredningen Ungdomsarbetets digitalisering 2030 i sin egen introduktio, i vilken man granskade åsikter från proffs inom ungdomsarbetet om det digitaliserade ungdomsarbetets framtid. Utredningen genomfördes av Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu och beställdes av Verke.
Utredningens mest centrala slutsats var att proffs inom ungdomsarbetet ser mötet med den unga som ungdomsarbetets professionella kärna även i framtiden. De som deltog i undersökningen delade på oron att teknologins utveckling kan minska på mängden möten ansikte mot ansikte inom ungdomsarbetet. Å andra sidan ansåg man att möten som sker genom webben kan komplettera växelverkan ansikte mot ansikte. Man ansåg också att digitaliseringen i framtiden kommer att erbjuda en allt större verksamhetsmiljö för ungdomsarbetets tjänster och verksamhetsformer och för att möta de unga.
Efter de två introducerande talen var det tid att låta publiken delta i samtalet, samt att introducera två paneldeltagare till utöver Mikko och Sari. Tre påståenden gavs åt publiken, och för varje fick de bestämma om de ansåg att påståendet var sannolikt eller osannolikt samt om det var önskvärt eller icke önskvärt. Utgående från dessa påståenden fortsattes samtalet med paneldeltagarna.
Påståendena var:
- Under år 2030 har digitaliseringen avsevärt ändrat på ungdomsarbetets mål.
- År 2030 har artificiell intelligens minskat på behovet av ungdomsarbetare.
- År 2030 har en stor del av ungdomsgårdarna stängts.
Över hälften av den cirka hundra personer stora publiken ansåg det både sannolikt och önskvärt att digitaliseringen fram till år 2030 avsevärt ändrar på ungdomsarbetets mål. Paneldeltagarna betonade att man i professionella samtal lätt tappar bort begreppen när man talar om ungdomsarbetets mål, värden, principer eller mål. Man ansåg inte att digitaliseringen kommer att påverka ungdomsarbetets egentliga mål under de kommande åren, men paneldeltagarna ansåg det viktigt att man kan omvärdera ungdomsarbetets mål på organisationsnivå under en pågående samhällsförändring.
Till följande behandlades den roll som artificiell intelligens kommer att spela i framtidens ungdomsarbete. Av publiken ansåg tre av fyra att det varken var sannolikt eller önskvärt att artificiell intelligens under de kommande tio åren skulle minska på behovet av ungdomsarbetare. Även paneldeltagarna var av samma åsikt: de ansåg att artificiell intelligens snarast ökar på behovet av ungdomsarbetare. Artificiell intelligens kan redan nu utnyttjas på olika sätt inom ungdomsarbetets tjänster, men ett centralt problem ansågs vara avsaknaden av data som är av tillräckligt hög kvalitet och tillräckligt mångsidig.
I samtalet lyfte man fram den viktiga roll som ungdomsarbetet spelar i möten mellan människor och den närvaro som inte kan lösas med artificiell intelligens. Å andra sidan konstaterade paneldeltagarna att man kunde utnyttja artificiell intelligens i ungdomsarbetet redan nu på många sätt, till exempel för att främja delaktighetsverksamhet och inom olika funktioner inom det kulturella ungdomsarbetet – dock med beaktande av de etiska och juridiska utmaningarna.
Avslutningsvis funderade man i panelen om antalet ungdomsgårdar kommer att minska. Över hälften av publiken ansåg det sannolikt men icke önskvärt att en betydande del av ungdomsgårdarna har stängts fram till år 2030. Paneldeltagarna betonade att utvecklingen inte direkt har att göra med teknologi, utan med ändringar i befolkningsstrukturen, urbanisering, och regionalpolitiska lösningar. Å andra sidan har man märkt att nya teknologier möjliggör nya slags möten och upplevelser av växelverkan.
Tillfället väckte till goda samtal och vi fick många frågor genom appen som användes under evenemanget. Vi svarar på dessa frågor i februari i bloggen, håll dig på tråden!
