Maker-toimintaa pöydän äärellä.

Arkiv

Inlärning av digitala färdigheter genom teknikundervisning – den digitala kompetensen utvecklas samtidigt hos såväl de unga som ungdomsarbetarna

13. juni 2019

Resultaten av kommunenkäten om digitaliseringen av det kommunala ungdomsarbetet som genomfördes av Verke i mars 2019 har nu publicerats. Jag hade glädjen att vara med och ansvarade för analysen av resultaten. Tack till alla ni 1 250 som svarade på enkäten! Med hjälp av er nådde vi ett representativt antal yrkespersoner inom ungdomsarbetet i hela landet.

Med enkäten kartlades de digitala tjänster och funktioner som används inom ungdomsarbetet samt arbetsplatsernas praxis. Förutom av respondenternas inställning till digitaliseringen och digitalt ungdomsarbete var vi även intresserade av klimatet på och utvecklingen av arbetsplatserna. I enkäten fick respondenterna även bedöma sin digitala kompetens ur olika synvinklar.

Digitala tjänster kan användas på många olika sätt inom ungdomsarbetet: för att hålla kontakten med ungdomarna via sociala medier (hela 91 procent av respondenterna svarade att de gör detta), använda digitala medier för att skapa gruppanda hos de unga (25 procent) eller till exempel ledd verksamhet kring digitala spel (19 procent).

Att stärka ungas digitala kompetens är en viktig uppgift inom ungdomsarbetet

Med tanke på de ungas delaktighet, jämlikhet och kompetens skulle det vara viktigt att beakta digitaliseringen av samhället även inom ungdomsarbetet. Som medlemmar i samhället måste vi alla öva på digital läsfärdighet samt förstå effekterna av digitaliseringen och rollerna hos olika teknologier i våra liv.

Varannan ungdomsarbetare som svarade på enkäten ansåg att stärkande av de ungas digitala kompetens var en av ungdomsarbetets viktigaste uppgifter. Å andra sidan hade var tredje respondent svårt att se fördelarna med digitalt ungdomsarbete. Nästan alla (95 procent) svarade att de vill hålla sig uppdaterade med den digitala och teknologiska utvecklingen. Ungdomsarbetarnas inställning till en digitalisering av ungdomsarbetet verkar vara gynnsam för de ungas teknologiska kompetens.

Ungdomsarbetarnas egen digitala kompetens är inte viktig ur detta perspektiv, om digitala lösningar används till exempel endast för att nå ungdomarna, utan den egna kompetensen ger en grund för handledningen av och diskussionerna med de unga. Hurdana möjligheter erbjuder sociala medier ungdomarna, och vilka utmaningar? Hur ska vi förhålla oss till teknologier under utveckling? Vad allt kommer artificiell intelligens att medföra? Och hurdana färdigheter kommer att behövas i framtiden?

På frågan om digital kompetens svarade nästan 90 procent att de förstår vilka samhälleliga effekter digitaliseringen har. En tredjedel upplevde att de känner till nya teknologier inom digitaliseringen och hälften att de är välinformerade om de ungas digitala kulturer och beteende på nätet. När det gäller färdigheter som behövs i ungdomsarbetet var i synnerhet stärkande av de ungas kritiska medie- och informationsläsfärdighet (77 procent) samt sociala färdigheter på nätet (61 procent) och användning av mobila enheter i ungdomsarbetet (63 procent) områden med stark kompetens. Även i stärkandet av de ungas digitala kreativitet och förmåga att uttrycka sig själva upplevde nästan hälften att de har god kompetens, samma gällde för deras egen tekniska kompetens.

Teknikundervisning inom ungdomsarbetets verksamhet

Endast en fjärdedel av ungdomsarbetarna som svarade på enkäten upplevde att de är bra på att stärka de ungas teknologiska färdigheter. Detta är aningen överraskande mot bakgrund av de starka kompetensområdena som nämns ovan. Vad avser vi således när vi pratar om teknikundervisning? Hur stödjer vi inom ungdomsarbetet år 2019 de ungas kreativitet och teknologiska färdigheter genom verksamhet inom teknikundervisning?

Av enkäten framgick att nästan 80 procent hade diskuterat teman kring digitaliseringen med ungdomar och 40 procent hade rett ut problem kring samspelet mellan ungdomar på sociala medier. Drygt en fjärdedel hade uppmuntrat ungdomar till innehållsproduktion på egen hand. Av respondenterna hade åtta procent ordnat klubbverksamhet som främjar ungas digitala kompetens eller mediefärdigheter, eller erbjudit möjligheter till tekniskt meckande, det vill säga maker-verksamhet, eller övningar i programmering. Jag bestämde mig för att se lite närmare på resultaten för de respondenter som i sin verksamhet genomför teknikundervisning genom att erbjuda ungdomar möjligheter till maker-verksamhet eller programmering.

De ungdomsarbetare som ordnat verksamhet inom teknikundervisning för unga var lite yngre och arbetade oftare i stora kommuner än övriga ungdomsarbetare som svarade på enkäten. Deras arbetsform var oftare kulturellt ungdomsarbete och ungdomsarbete på nätet. Lite överraskande ordnar de respondenter som erbjuder verksamhet inom teknikundervisning även oftare verkstäder för unga. Överraskande därför att de respondenter som bland alla ordnar verkstäder berättade att de mer sällan genomför digitala funktioner i sitt arbete. Det verkar som att man inom verkstadsverksamheten till viss del och i vissa regioner har insett betydelsen av att stärka ungas teknologiska färdigheter, vilket är positivt med tanke på deras arbetslivsfärdigheter.

De respondenter som ordnat verksamhet inom teknikundervisning för unga hade i större utsträckning utnyttjat digitala funktioner. De hade oftare än övriga respondenter erbjudit unga utrustning att använda, men även uppmuntrat dem att producera innehåll på egen hand, till exempel vlogga eller blogga. De hade även uppmuntrat unga att delta i marknadsföringen av evenemang eller tjänster och ordnat ledd verksamhet i anknytning till spelande. De ordnade även oftare än de övriga klubbverksamhet som främjar digital kompetens eller mediefärdigheter för unga, och de unga hade möjlighet att vara klubbledare för andra unga inom den digitala verksamheten.

Teknikundervisning och digital kompetens

Starkare teknologiska färdigheter syntes i självutvärderingarna av kompetensen, eftersom de som ordnade teknikundervisning var mer förtrogna med nya teknologier samt hade starkare teknisk kompetens och programmeringsfärdigheter. Detta syntes även i den digitala kompetensen inom ungdomsarbetet. De upplevde att de hade bättre färdigheter i att till exempel stärka ungas digitala kreativitet och förmåga att uttrycka sig, kritisk medie- och informationsläsfärdighet samt teknologiska färdigheter än övriga ungdomsarbetare som svarade på enkäten. De hade även en positivare erfarenhet av möjligheten att påverka utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet på arbetsplatsen än övriga respondenter. Å andra sidan ansåg de dock oftare än övriga att det är en utmaning för deras arbete att arbetsplatsen inte uppmuntrar användning av digitala lösningar. Att ordna teknikundervisning syntes även i utbildningen, eftersom en betydligt större andel av de respondenter som ordnat verksamhet inom teknikundervisning hade deltagit i utbildningar inom digitalisering (58 procent) under det senaste året jämfört med övriga respondenter (38 procent).

Med tanke på verksamheten inom teknikundervisning visade sig fördelarna med det digitala ungdomsarbetet vara mycket varierande:

omsarbetet vara mycket varierande:

”Vi gör saker med ungdomarna som de är intresserade av. I synnerhet digitala spel är för tillfället ett utmärkt sätt att få kontakt med ungdomarna. Även sociala medier och teknikundervisning är viktiga med tanke på de ungas framtid.”

”För att bibehålla intresset för hantverk skulle det vara skäl att fundera över behovet att modernisera teknikerna. Det utesluter inte träningen på de grundläggande färdigheterna och gör arbetet mångsidigare.”

”Gör det möjligt att bättre sysselsätta unga, då den digitala kompetensen riktar sig till nyttig verksamhet. Digitaliseringen syns i mitt arbete på så vis att vi kring den samlas för att göra saker tillsammans med andra. Den ger således mitt arbete stort mervärde. Den är inte bara ett redskap, utan ingår även i de djupare strukturerna av arbetet.”

I sina öppna svar berättade de respondenter som genomför verksamhet inom teknologifostran på ett mångsidigt sätt om sina kompetensbehov. Andra ville ha information om och förståelse för nya digitala fenomen och teknologier, såsom blockkedjor, robotik och VR. De var klart intresserade av programmering, och många ville ha ett modernt angreppssätt gentemot hantverk. I svaren lyftes intresset för till exempel 3D-modeller och -utskrift samt laserskärning fram.

Möjligheterna till digital kreativitet och att uttrycka sig inom ungdomsarbetet visade sig i kompetensbehoven i anknytning till innehållsproduktion, till exempel videofilmning, animering och bloggar. Även inom grupparbetet ville man använda sig av digital teknik och samtidigt utveckla god praxis för att till exempel leda och coacha digitalt spelande.

Teknologifostran i framtiden

I framtiden skulle respondenterna bättre vilja utnyttja nya digitala teknologier inom ungdomsarbetet och på ett smidigare sätt inkludera digitala lösningar i sitt dagliga arbete. En av respondenterna beskrev detta som en hybridmiljö, där traditionellt och digitalt ungdomsarbete går hand i hand. Andra längtade inte så mycket efter nya färdigheter, utan ville ha mer stöd från sin arbetsomgivning när det gäller de nuvarande digitala funktionerna. Som önskemål nämndes även att få med de unga för att påverka genom de möjligheter som digital teknik erbjuder.

Nästan var fjärde respondent som genomfört verksamhet inom teknologifostran i sitt arbete kände att det är en utmaning att arbetsplatsen inte uppmuntrar dem att använda sig av digitala lösningar i ungdomsarbetet. En respondent ställde frågan hur man ska få cheferna intresserade av teknologi. Hur kunde arbetsplatsen bättre stödja verksamhet inom teknologifostran?

Samtidigt är det skäl att observera att av samtliga respondenter svarade två av tre att man på arbetsplatsen är beredd att prova nya verksamhetsmodeller och tjänster som använder digital media och teknologi. Nästan lika många upplevde att man på arbetsplatsen uppmuntras att utveckla sin digitala kompetens och att det på arbetsplatsen råder en sporrande och uppmuntrande atmosfär när det kommer till digitalt ungdomsarbete. Ganska bra siffror enligt mig som gjort analysen.

Om du vill veta mer kan du läsa rapporten över enkätens resultat!

Visa alla blogginlägg

Arkiv