Pinkki ilmapallo, jossa lukee SUOMI AREENA, taustalla puistomaisema.

Arkiv

Artificiell intelligens, hatretorik i sociala medier och ungas delaktighet – en dag på Finlandsarenan 2019

17. juli 2019

På måndagsförmiddagen anlände jag full av iver till ett grått Björneborg. Temat för årets Finlandsarena är framtidens teknik och innovationer. Veckan erbjuder alltså massor av intressant innehåll ur det digitala ungdomsarbetets synvinkel. Under måndagen fördes samtal om såväl artificiell intelligens och innovationer som hatretorik i sociala medier och ungdomars delaktighet.

Det första diskussionstillfället som jag deltog i hade titeln Tekoälyä vai älyä? (Artificiell intelligens eller intelligens) och ordnades av Statistikcentralen. Det lyfte fram egenskaperna hos artificiell intelligens, och man målade upp bilder av framtidens tekniska utveckling. Bland annat den artificiella intelligensens ansvar togs upp. Vem har makt att bestämma vad AI ska erbjuda oss? Artificiell intelligens har ingen medvetenhet, så människor måste i regel ta ansvar för den. En viktig poäng i samtalet gällde algoritmer. AI-experten Maria Ritola, som deltog i diskussionen, påminde om att algoritmerna måste göras transparenta för alla, så att vi ska kunna lita på dem. Många algoritmer i appar för sociala medier är exempelvis affärshemligheter, så vi vet inte fullt ut hur bland annat Facebooks och Instagrams algoritmer fungerar. Det är också bra att fundera på varför vi över huvud taget litar på de resultat och rekommendationer som datorerna ger oss.

Därefter deltog jag i Allers och Suomi24:s diskussionstillfälle Verkkokeskustelun etiikka: mitä ihmisyydelle tapahtuu netissä ja kuinka voimme tukea empatiaa? (Webbdiskussionernas etik: vad händer med mänskligheten på nätet och hur kan vi stödja empatin?), som handlade om hatretorik i sociala medier. Diskussionen inspirerade publiken att fundera på orsakerna till hatretorik och olika former av hatretorik. Hatretorik sprids ofta anonymt på nätet. Därför kan man lätt tänka att man kan lösa problemet genom att ta bort möjligheterna att kommentera anonymt. Anonymitet på nätet är dock inte bara en dålig sak, eftersom den uppmuntrar fler att delta i debatten. När det gäller vissa ämnen är anonymitet också nästan ett måste. Många unga skulle exempelvis säkert hellre prata om känsliga hälsorelaterade frågor anonymt än att framträda med sitt eget ansikte och bli igenkänd.

När man talar om hatretorik i sociala medier nämner man ofta troll. Troll är personer vars enda syfte är att störa och leda diskussionen i den riktning de vill. Trollens viktigaste mål är att väcka känsloreaktioner hos människor, så att de också lättare går med i den pågående diskussionen. Youtubaren och influeraren Ville Kankare, som deltog i diskussionen under Finlandsarenan, tipsade om funktionen shadow ban som finns i sociala medier. Med den kan man dölja otrevliga kommentarer, så att de ändå syns för dem som skrivit dem. Denna funktion finns åtminstone på Instagram.

Vid Finlandsarenan väckte hatretoriken också diskussion om empati. Under diskussionen förklarade hjärnforskaren Katri Saarikivi att empati är en uppsättning färdigheter som man kan öva på under hela livet. På nätet är det ofta svårare att känna empati, eftersom vi inte känner de personer som deltar i diskussionen och deras bakgrund och inte kan se deras ansiktsuttryck. När empatin försvinner i diskussioner på nätet händer det därför att man säger sådant som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Detta är ett skäl till att hatretorik förekommer.

Under dagen deltog jag också i Nuori kirkko rf:s och Björneborgs stads tillfälle Enemmän kuin unelma onnesta – sukellus nuorten osallisuuteen Suomessa (Mer än en dröm om lycka – en djupdykning i ungas delaktighet i Finland). Barnombudsmannen Elina Pekkarinen, som deltog i samtalet, lyfte på ett bra sätt fram att delaktiggörande av de unga är en lagstadgad skyldighet, som tas upp bland annat i ungdomslagen. Vi har alltså en lagstadgad skyldighet att låta unga vara delaktiga i samhället. Tillfället väckte tankar om ett intensivare samarbete mellan unga och vuxna. Ungdomarna lyfte fram att det skulle vara bra att ta med ungdomarna redan i planeringsskedet när man exempelvis bygger nytt i staden. Om man kontaktar dem först efter att allt är klart blir de mest bara frustrerade. Även en idé om en dag då vuxna skulle få bekanta sig med ungdomarnas liv kastades fram under diskussionen. Det finns numera kampanjer där unga exempelvis får följa en vuxen persons arbetsdag, så hur skulle det vara med motsvarande dagar för att bekanta sig med ungas liv och exempelvis de appar som ungdomar använder under dagen. Detta skulle också ge vuxna nya perspektiv på arbete med ungdomar.

Måndagen på Finlandsarenan inleddes alltså med mångsidiga diskussioner, och ungdomarna fick mycket synlighet i innehållet. Arenan i Björneborg fortsätter fram till fredagen. Du kan kolla in våra tips för diskussionerna under resten av veckan här eller öppna livesändningen och ta del av diskussionerna hemifrån. Diskussioner om bland annat kompetens, ungas visioner för år 2050 och digitala färdigheter står på programmet.

Tack till Finlandsarenan 2019!

Visa alla blogginlägg

Arkiv