Arkiv

Digitalt arbete och digitala färdigheter – en del av kyrkans ungdomsarbete och ungdomsarbetshandledarnas verktygslåda

01. februari 2023

Digitalisering är ett aktuellt, framtidspåverkande och betydande fenomen. Utöver kyrkans mission betonas i kärnkunnandet för kyrkans pedagogiska yrken bland annat kunskap om framtiden, förmåga att bemöta barn och unga i olika interaktionsmiljöer samt förmåga att intressera sig för den föränderliga digitala miljön. I ljuset av utredningar ser det dock ut som att ett mer strategiskt arbetssätt bör stärkas inom kyrkans digitala ungdomsarbete. Funderingarna borde inte få fokusera för mycket på verktyget, utan på målen och organisationens verksamhetskultur. Avhandlingar kan erbjuda stöd för arbetslivet och resurser för utvecklingsarbetet.

Mer målinriktat digitalt ungdomsarbete inom församlingen

I Nystads församling utvecklades det digitala ungdomsarbetet genom att engagera både anställda och unga. Mitt lärdomsprov (Samhällspedagog, högre YH-examen) syftade till att förbättra utgångsläget för det digitala ungdomsarbetet inom Nystads församling. Även om ett bra digitalt arbete hade gjorts särskilt genom sociala medier, saknades ett strategiskt arbetssätt och arbetet stödde sig för mycket på bara en expert.

Processen i lärdomsprovet bekräftade att utvecklingen av det digitala ungdomsarbetet i första hand är en kulturell, inte en instrumentell förändring. I utvecklingsverkstäderna framkom det att ungdomsarbetet inte hade en gemensam uppfattning om vad som avses med digitalt ungdomsarbete. Det blev klart att behovet av att tydliggöra vad som avses med digitalt ungdomsarbete och varför det borde utföras är viktigare än att innovera nytt. Som rekommendation i lärdomsprovet framkom stärkandet av den digitala kompetensen för anställda inom ungdomsarbetet och vidareutvecklandet av arbetet genom att lyssna på de unga. Under processen avgränsades församlingens allmänna ansvar för det sociala mediearbetet och webbplatsen från ansvaret för ungdomsarbetet, vilket frigjorde resurser för ett mer planmässigt digitalt arbete för de anställda inom ungdomsarbetet.

Utvecklingsprojektet skapade utöver diskussioner om målen med arbetet och framtiden  platser för ungdomsteamet att stanna upp vid för att reflektera över temat digitalisering. Behovet av att diskutera och reflektera över arbetet ledde teamet till grupparbetshandledning. Jag rekommenderar detta även till andra organisationer med anställda inom ungdomsarbetet som vill fokusera på och få stöd för att tillsammans tydliggöra de grundläggande målen. Det är ju just dessa mål det digitala arbetet försöker att stödja. Digitalisering ska användas som en tillgång, inte som ett egenvärde.

 

Informering och inriktning

Materialet för utvecklingsprojektet samlades in multimetodiskt. Bland annat nåddes genom enkäten (N=129) den största delen av stadens skriftskolåldersklass; 83 procent av de unga som tillhör församlingen och 72 procent av hela stadens unga födda 2006. 

Resultaten av enkäten visade att kyrkans verksamhet hade nått de unga bra. Endast 19 procent av de unga respondenterna hade inte deltagit i församlingens verksamhet före skriftskolan. Nästan alla hade alltså deltagit i till exempel klubbar, läger eller utfärder tidigare.

Det var oroande att samma unga människor inte var särskilt medvetna om församlingens arbete i sociala medier. Arbetet var inriktat på att lyssna på unga och uppmärksamhet ägnades också åt informering och handledning rörande sociala mediekonton. De goda effekterna av arbetet märktes snart i praktiken då ungdomsarbetets eget Instagramkonto (@uginsrknuoret), som skapades utgående från de ungas önskemål, översteg sitt följarmål redan under uppföljningsperioden för 2021.

 

Ungdomarna i centrum, inte apparaterna

Digitalt ungdomsarbete är ett brett begrepp och omfattar mer än ungdomsarbete som sker på webben. Det omfattar också behandlingen av medier och teknologi i ungdomsarbetet.

Enkäten, som var riktad till unga, visade hur vanligt problemet med skärmarnas förtrollning kan vara. Av de unga som besvarade enkäten (N=129) berättade 87 procent att de var på webben (sociala medier eller något annat) längre än det var meningen. Eftersom ungdomsarbete framför allt handlar om fostran och att stödja ungas goda liv och välbefinnande, finns det också ett behov av att stödja digitalt välbefinnande och mediefostran. Att upprätthålla sociala relationer genom webben är viktigt för unga, men så är också fallet med färdigheter i digital självreglering. Ungdomsarbetet bör sträva efter att stödja hälsosamma levnadssätt.

I lägerbreven för 7–14-åringar i Nystads församling är det fortfarande motiverat att nämna att man inte nödvändigtvis behöver ta med sig en egen telefon till lägren, utan att man även kan kontakta sin familj med den anställdas telefon. Spelreglerna för lägrens telefonparkeringsplatser (under gemensamt program, måltider och nattlig tystnad) är också bra i framtiden. Detta säkerställer en bättre möjlighet till nattsömn, koncentration och övning i sociala möten ansikte mot ansikte.

Möten i lägren för olika åldrar är betydelsefulla. I fyrafältsanalysen av utvecklingsverkstäderna i lärdomsprovet nämnde både unga och anställda lägerarbetet som en styrka i sin församlings ungdomsarbete, särskilt ur mötesperspektivet.

 

Före planmässigt digitalt arbete ska det finnas planmässigt ungdomsarbete

Digitalt ungdomsarbete är inte en separat del av det övriga ungdomsarbetet och har inte heller ett egenvärde. Genom benchmarking upptäckte jag att när grunden för organisationens strategiska kultur är i skick, är det enklare att styra arbetet utifrån målen även när det gäller digitalt arbete.

Vid utvecklingen av planmässigheten och effektiviteten i det digitala arbetet väcktes en fråga: Hur görs den strategiska planeringen av arbetet i kyrkorna över huvud taget? Hurdant stöd får de anställda för detta och hur lever kyrkans och församlingarnas strategier och värden i det enskilda ungdomsteamets arbetslinje? Väcker ordet strategi allergi även i andra församlingar och blir den gemensamma reflektionen av arbetets mål överkörd av den hektiska verksamheten?

Både ledningen av förändring och utveckling är alltid organisationsspecifika. Ju mer ungdomsteamet har kompetensbehov relaterat till det digitala ungdomsarbetet och kanske arbetar på attitydnivån kring digitalisering, desto mer lönar det sig att avsätta tid för utvecklingsarbete och gå vidare i små, lugna steg. Min egen utvecklingstakt tog av när jag tog ungdomsteamet med i processen.

Mitt lärdomsprov ”Mot ett mer målinriktat och digitalt arbete för anställda inom församlingens ungdomsarbete” (”Kohti tavoitteellisempaa ja nuorisotyöllisempää seurakunnan digityötä”) finns öppet att läsa (på finska) i Theseus.

 

Källor

Evangelisk-lutherska kyrkan 2020. Nuorisotyönohjaajan ydinosaamiskuvaus. Ref. 1.12.2022. https://kirkonydinosaaminen.fi/nuorisotyonohjaaja.html

Hintsala, Meri-Anna 2016. Digitaalinen nuorisotyö kirkossa. Kirkon kasvatus ja perheasiat. Ref. 1.12.2022.

https://evl.fi/documents/1327140/39461555/Digitaalisuus+seurakuntien+nuorisoty%C3%B6ss%C3%A4+-tutkimusraportti+2016/7b59c2a1-7aa5-07c3-ec27-272d623fce67

Lauha, Heikki och Tuominen, Suvi 2016. Suuntaviivojen tausta. I verket Heikki Lauha och Suvi Tuominen red. Kohti digitaalista nuorisotyötä. Helsingfors: Verke

Lauha, Heikki 2019. Miksi tarvitsemme digitaalista nuorisotyötä? I verket Heikki Lauha och Kati Nôlvak 2019 red. Digitalisaatio ja nuorisotyö. Helsingfors: Verke

Nuori kirkko ry och enheten Kyrkans fostran och familjeärenden 2019. Digitaalinen nuorisotyö kirkossa. Ref. 1.12.2020 www.lastenjanuortenkeskus.fi/wp- content/uploads/2020/06/Digitaalinen-nuorisotyo%CC%88-kirkossa-2019.pdf

Valtonen, Minna och Häkkinen, Tiina 2021. Nuorisotyön kentät ja ammattilaiset. I verket Helena Kauppila red. Kasvu vapauteen. Nuorten rinnalla seurakunnassa. Helsingfors: Kirjapaja

Valtonen, Minna 2021. Nuorisotyön tekijät, paikat ja ympäristöt vuonna 2030 som bakgrund till studien. I verket Karla Malm och Minna Valtonen och Julia Luukko 2021, inspelningen Nuorisotyön tekijät, paikat ja ympäristöt vuonna 2030. Humanistinen ammattikorkeakoulu. Ref. 1.12.2022 www.youtube.com/watch?v=QlJ89NYCpiQ

Verke 2019. Mitä nuorisotyön tulisi tietää? Havaintoja teknologisoituvasta maailmasta. Helsingfors: Verke

Virolainen, Rose-Marie 2022. Kohti tavoitteellisempaa ja nuorisotyöllisempää seurakunnan digityötä. Lärdomsprov, samhällspedagog (högre YH-examen) 

Visa alla blogginlägg

Arkiv

Du kanske är intresserad av