Arkiv

Hettade känslorna till? Känslorna sjuder i sociala medier, och det är ingen slump

12. april 2022

Känslorna är en väsentlig del av kommunikationen mellan människor. Trots att kommunikation används för att förmedla information, förmedlar vi också mycket annat med ljuden, bilderna och texterna vi producerar. Den ett och ett halvt år långa coronaisoleringen med sina presskonferenser och skola och arbete på distans har framhävt detta ännu mer: det har en stor betydelse hur man uttrycker saker. Känslorna är dessutom mycket mer än en individs inre ”tankeväxlingar”, de har samband med vår delade sociala, kulturella, historiska och politiska miljö.

I detta blogginlägg försöker jag utifrån min undersökning förklara de eventuella dynamikerna samt de sociala och kulturella faktorerna som det emotionella innehållet i sociala medier baserar sig på. Jag föreslår att det kan vara lättare att kryssa mellan blindskären i sociala medier om man identifierar dessa element och förstår hur de används för att påverka läsarna och tittarna. Därtill diskuterar jag hur de tekniska dimensionerna i sociala medier för sin del kan inverka på hurdant känslomässigt innehåll som står framme en längre tid.

Bara arg politik?

Redan före coronapandemin och särskilt under den andra hälften av 2010-talet blev man både i Finland och internationellt medveten om att känslor har en stor betydelse i sociala medier. I synnerhet anknöt diskussionen till politik: i Finland utgjordes referensramen av det plötsligt ökade antalet asylsökande och motreaktionen till det år 2015 medan internationellt sett fästes uppmärksamheten framför allt vid presidentvalkampanjen i Förenta staterna 2016. Dessutom har mycket uppmärksamhet fästs vid nätmobbning och trakasserier mot personer som representerar olika etniska grupper och minoriteter samt kvinnor och ungdomar som på olika sätt är aktiva i sociala medier.

Det är tyvärr inte fråga om något nytt fenomen. Uppmärksamhet fästes vid störande beteende på webben redan i början av 1990-talet, när internet bara höll på att bli vanligare. I Finland har den giftiga diskussionskulturen på nätet diskuterats åtminstone sedan 2008, kanske längre.

Diskussionen kring nätet och känslorna fokuseras särskilt till negativa känslor såsom näthat, trakasserier och mobbning samt till hur dessa uttrycks. Ytterligare är diskussionen ganska fokuserad på politik och politisk aktivism samt mer allmänt på den offentliga debatten. Det är lätt att förstå varför fokusen ligger på negativa känslor, eftersom nätet inte är en ö som är avskild från den verkliga världen, utan konsekvenserna av de elaka orden som skrivs i en WhatsApp-grupp, på ett chattforum eller i Instagram sprider sig långt utanför nätet. Därtill kan hatretorik tysta: till exempel upplevde många av yrkespersonerna inom mediebranschen som vi intervjuade för vårt EmoDim-projekt att elaka kommentarer på nättidningars diskussionsforum kan jaga bort lugnare diskussionsdeltagare. Vår observation stärker resultaten av forskningar som gjordes redan i början av 2010-talet: som värst kan hatretorik begränsa yttrandefriheten.

Ett eget skikt i hatretoriken i sociala medier utgörs av plattformarna där diskussionen sker. Både i finländska och internationella undersökningar har man upptäckt tecken på att till exempel Facebooks algoritm har åtminstone tidigare gynnat inlägg som får i synnerhet extrema känslomässiga reaktioner: arga ansikten eller hjärtemojis. Det har bedömts att Twitters begränsning för antalet tecken å sin sida lägger vikt på snabba och ogenerade inlägg i stället för ett mer interaktivt grepp.

I båda plattformarna börjar innehåll som väcker starka reaktioner gå runt lätt. Under kommunalval har fenomenet blivit aktuellt igen, då olika kandidaters inlägg i sociala medier delas vidare med bestörta eller förtjusta kommentarer. Att låta extrema känslomässiga reaktioner gå runt är till gagn för plattformarnas ekonomiska logik på grund av att inlägg som väcker starkare reaktioner får mer uppmärksamhet och delas mer. Uppmärksamheten innebär att flera användare ser inlägget, klick som samlar in information om användarna och därigenom ekonomisk nytta.

Många slags känslomässiga klimat

Trots att till exempel Instagram eller TikTok anses vara positivare plattformar till sin stämning än Twitter eller Facebook, berör känslorna i sociala medier alla från memeskaparna och dansvideorna i TikTok till spelyoutubare och kompisgruppers Discord-servrar. De känslomässiga dynamikerna i sociala medier kommer närmast en enstaka användare till exempel via olika grupper eller enstaka kommentar- och diskussionskedjor när olika åsikter och sätt att uttrycka sig möter.

På grund av att känslorna vid sidan av våra egna sinnesstämningar är bundna till kulturen och samhället omkring oss, omfattar de också en mängd olika beteendekoder som syns även i sociala medier. Dessa regler kan dock variera beroende på vilken typ av plattform som används. Exempelvis är en skrattemoji troligen inte en lämplig reaktion på en nyhet om en storolycka på en riksomfattande tidnings webbplats. Däremot är en skrattemoji nödvändigtvis inte något ovanligt på ett anonymt forum som Ylilauta eller Jodel.

Dessa koder påverkar ofta hurdan den känslomässiga stämningen i diskussionerna blir. Förhåller diskussionsdeltagare sig exempelvis tolerant till hån mot andra människor, är kommentarerna enstaka reaktioner och utrop eller mer interaktiva och dialogiska? Även argumentationssättet påverkar: strävar diskussionsdeltagarna bara efter att gräla med varandra eller berätta sin egen åsikt om och om igen eller vill de förstå olika perspektiv? Dessa koder och lämplighetsnormer övervakas framför allt genom moderering, men även andra diskussionsdeltagare tar enligt mina doktorsavhandlingsundersökningar lätt ställning om till exempel en enstaka skribent tydligt bryter mot diskussionens (ofta oskrivna) regler.

Normerna och beteendekoderna gällande känslouttryck har att göra med vem som utövar makt i diskussionen. Till vem riktas bland annat kritiken i diskussionen och vems beteende ingrips i? Ett öppet sentimentalt uttryck uppfattas ofta på något sätt som mindre värdefullt än ett tystare uttryck av känslor. Frågan i rubriken för detta blogginlägg om huruvida känslorna hettade till är ett slags sätt att utöva makt. Genom att fråga någon annan om känslorna hettade till uttrycker talaren att hen anser att den andra personens kommentar är sentimental och därmed mindre värdefull och att den inte kan tas på lika allvar som talarens egen anmärkning. Likaså kan det i vissa situationer anses som ett tecken på svaghet om man uttrycker att en annan persons kommentar sårade – framför allt om diskussionen ses som en tävling. Å andra sidan kan en person med kritisk inställning bli föremål för motsvarande maktutövning i en diskussion där merparten endast framför entusiastiska och positiva iakttagelser.

Man behöver observera känslor noggrant

När man använder sociala medier måste man med andra ord kontinuerligt bedöma hurdant känslomässigt klimat man befinner sig i. Något som är lämpligt i en grupp kan i en annan grupp leda till att moderatorn ingriper i situationen. Detta förutsätter att de som använder sociala medier kan identifiera andra diskussionsdeltagares känslomässiga uttryck också i texter och bilder. Även ogenerad debatt hör till kommunikationen mellan människor, och man behöver inte tåla dåligt beteende, men även i heta diskussioner klarar man sig bäst om man kommer ihåg att man diskuterar med andra människor.

I vårt EmoDim-projekt försöker vi utreda om diskussionsplattformarna genom att erbjuda användarna en möjlighet att ta en kort time out innan man skickar en kommentar kunde mildra den allra vildaste ordkriget. I avvaktan på resultaten av vårt projekt kan man pröva detta även utan teknisk hjälp. När du nästa gång vill lämna en frank kommentar till någon som på andra sidan skärmen kommer med gliringar eller dela en mycket irriterande kommentar med spydiga förord, borde du kanske tänka på om det är klokt att låta ilskan cirkulera.

 

Källor:

Sara Ahmed (2018) Tunteiden kulttuuripolitiikka.

Aleksi Knuutila ja Salla-Maaria Laaksonen (2020) Viraali vihaisuus ja tahmea nauru: tunteet ja algoritmit digitaalisessa vaalikampanjoinnissa. Teoksessa: S. Borg, E. Kestilä-Kekkonen & H. Wass (Eds.). Politiikan ilmastonmuutosEduskuntavaalitutkimus 2019.

Mari Lehto (2021): Ambivalent influencers: Feeling rules and the affective practice of anxiety in social media influencer work. European Journal of Cultural Studieshttps://doi.org/10.1177/1367549421988958

Kaarina Nikunen (2019) Media, Emotions and Affect. Teoksessa Curran, J. & Hesmondhalgh, D. (toim.) Media and Society.

Martha Nussbaum (2001) Upheavals of Thought. The Intelligence of Emotions.

Zizi Papacharissi (2015) Affective publics. Sentiment, Technology and Politics.

Reeta Pöyhtäri, Paula Haara ja Pentti Raittila (2013) Vihapuhe sananvapautta kaventamassa.

Anna Rantasila (2020) Mananging unpleasant moods: Affective discipline in Facebook discussions. European Journal of Cultural Studieshttps://doi.org/10.1177/1367549420973217

Eliisa Vainikka (2019) Naisvihan tunneyhteisö – Anonyymisti esitettyä verkkovihaa Ylilaudan ihmissuhdekeskusteluissa. Media & viestintä 42:1, https://doi.org/10.23983/mv.80179

Karin Wahl-Jorgensen (2019) Emotions, Media, and Politics.

Visa alla blogginlägg

Arkiv