Ärligt talat-chatten unik i sitt slag med att erbjuda psykologstöd kostnadsfritt och anonymt till målgruppen unga

Via den svenskspråkiga och nationella stödchatten Ärligt talat kan unga i åldern 13–29 år prata anonymt med professionella handledare varje vardag både under dag- och kvällstid. Chatten är unik i sitt slag med att erbjuda kostnadsfria samtal med experter så som psykologer, sexualrådgivare, socionomer, krisarbetare och sjukskötare m.fl. Under 2022 ökade trafiken på chatten med 44% och 4366 samtal hölls med målgruppen där en majoritet av samtalen tangerade psykisk ohälsa. 

Historik

Den svenskspråkiga stödchatten Ärligt talat har funnits sedan 2019 när den gick genom en rebranding och blev fullt ut i Föreningen Luckans regi. Innan 2019 hette chatten Sluta panta och var ett samarbete mellan Svenska Yle och Luckan. I och med den nya GDPR-lagen bröts samarbetet med Yle, vilket gav Föreningen Luckan mera fria händer att utveckla tjänsten. Jag började jobba på Föreningen Luckan 2016 och har under de senaste åren fått leda arbetet med utvecklingen av stödchatten i egenskap av koordinator för Ärligt talat-chatten. Den gamla Sluta panta-chatten hade mera fokus på kamratstöd och gemenskap via gruppchatt, medan den nya Ärligt talat-chatten har utvecklats mot att erbjuda individuellt stöd av experter. Utvecklingen har berott mycket på att allt fler unga kommit in till chatten med allvarligare psykiska sjukdomar och vi såg ett behov av att erbjuda stöd och hjälp av experter. År 2018 rekryterades den första psykologen till chatten och nu består chatt-teamet av ett mångprofessionellt team med bred kunskap inom olika områden. Från att chatten 2019 höll öppet 9 timmar i veckan har vi nu i och med det ökade kundtrycket och bidrag från STEA kunnat utöka öppettiderna 2022 till 30 timmar i veckan. Personalen på chatten är Luckan Unginfos egna sakkunniga, timanställda psykologer och övriga sakkunniga samt samarbetsorganisationer som bidrar med arbetsresurser. För närvarande är samarbetspartnerna Brottsofferjouren, Ätstörningscentrum, Folkhälsan och Helsingfors stad. Chatten håller öppet varje vardag under dagtid kl. 9–12 och kvällstid kl. 19–22.

Statistik

I och med Coronapandemin ökade trycket drastiskt på Ärligt talat-chatten. Under 2021 hölls 2461 stycken chatt-samtal och under 2022 ökade trycket ytterligare med 44% när 4366 samtal hölls med målgruppen på Ärligt talat-chatten. Trenden tycks tyvärr fortsätta och trycket ökar kontinuerligt. Det börjar nu bli en utmaning för oss att hinna ta emot alla unga som söker sig till Ärligt talat-chatten för att få stöd och hjälp. De fem vanligaste teman som unga har velat diskutera på chatten år 2022 är psykisk ohälsa (57,2%), relationer (31,1%), sexuell hälsa (15,3%), självskadebteende och självmordstankar (12%) och vardag (11,5%).

Magmas Ungdomsbarometer 2022 påvisar dystra resultat som betonar att allt fler finlandssvenska unga känner att deras liv saknar mål och mening. Över hälften av de svenskspråkiga unga känner ångest inför framtiden. Samtidigt fortsätter de ungas psykiska hälsa att försämras, i synnerhet bland flickorna. Barometerns resultat går hand i hand med vad vi noterar på Ärligt talat-chatten; det ökade trycket på chatten och den minskade tron på framtiden. 

Efter varje avslutad chattsession på Ärligt talat har kunderna möjlighet att fylla i om de fick svar på det de frågade om. Under år 2022 gav 74% en positiv recension, 18% en neutral recension och 9% en negativ recension. Kundnöjdheten följer vi upp kontinuerligt för att kunna utvecklas och erbjuda bästa möjliga kvalitet i arbetet. 

Arbetsmetoder

För att försäkra kvaliteten och garantera att så många personer som möjligt hinner få hjälp är varje chattsession på Ärligt talat begränsad till max 45 minuter per gång. Besökaren på chatten är fullständigt anonym och den enda informationen som besökaren behöver ge är ett påhittat “smeknamn” innan chatten inleds. Handledarna på chatten jobbar mycket med psykoedukation, när man får mer kunskap om och förstår varför olika saker och situationer känns svåra blir det lättare att hantera dem. Många upplever att det redan känns bättre när de fått sätta ord på sina känslor. I chatten uteblir kroppsspråk och gester vilket gör arbetet mera utmanande och det kan ta en tid att komma in i arbetssättet. Stort fokus ligger på att lyssna på individen och låta kunden uttrycka sina känslor i ord, rent konkret görs det här genom att handledarna ställer öppna frågor och följdfrågor. Emojin kan också vara användbara när det kommer till att uttrycka en känsla. Det handlar även om att skriva ut sådant man annars skulle visa med kroppsspråk, som “Mmm”, ”Berätta mer” eller “Hur förstod du det jag sade?”. Kom ihåg att den som söker stöd alltid är expert på sitt eget liv, och som professionell vet man inte alltid vad den unga behöver. Kom ihåg att fråga! Servicehandledning och att hjälpa besökaren att navigera i djungeln av tjänster är också en stor del av handledarnas arbete. 

Handledarna på chatten är inte ensamma utan kan kommunicera med andra sakkunniga under varje chattsession för det egna stödet i arbetet. Arbetshandledning erbjuds även chattpersonalen på regelbunden basis för den egna orken och utvecklingen i arbetet.

Ärligt talat-chattens sociala medie-kanal på Instagram (@arligttalatchatten) fungerar som ett komplement till tjänsten där vi regelbundet försöker kommunicera med målgruppen och dela aktuella välmåendetips. Arbetet på sociala medier anser vi vara viktigt och funderar just nu på hur vi kunde utveckla arbetet till andra plattformar. 

Varför chatt?

Det är en växande tendens att söka hjälp online under 2000-talet. När intresset för och användningen av digitala stödtjänster för att få stöd för den mentala hälsan under COVID-19-pandemin ökat blir potentialen för digitala stödtjänster att öka tillgängligheten och kvaliteten allt tydligare. En del studier har visat att unga människor värderar online-tjänster som drivs av professionella. En studie av Birnbaum et al. (2017) fann att unga människor uttryckte intresse av att få hjälp från mentalvårdspersonal genom sociala medier, medan studien av Best et al. (2016) fann att unga människor värderade onlinetjänster som drivs av mentalvårdspersonal trots att de inte ville använda en webbplats av myndigheten. På liknande sätt fann Frost et al. (2016) att unga människor som skadar sig själva föredrog en online-tjänst som tillät dem att direkt kontakta en professionell via direktmeddelanden när de befann sig i kris.

Via chatt-tjänsten kan vi erbjuda samma möjligheter till svenskspråkigt stöd oavsett region. Om du exempelvis befinner dig i Björneborg är möjligheterna till svenskspråkigt stöd troligen färre än exempelvis i Österbotten. Det är lättillgängligt och stödet kan fås under kvällstid hemifrån, i bussen eller från sommarstugan. En av de viktigaste aspekterna är anonymiteten som denna typ av digital stödtjänst kan erbjuda, speciellt i Svenskfinland “där alla känner alla”. Tonårstiden kommer med en större medvetenhet om konfidentialitet och integritet, där rädsla för att bli dömd och känslor av skam begränsar tillgången till hälso- och sjukvård. En studie visade även att ungdomar hellre söker hjälp hos exempelvis en läkare om konfidentialitet kan garanteras. Det kan finnas en särskild oro för att föräldrarna ska få reda på känsliga tematiker som psykisk hälsa, missbruk och sexuellt beteende. Exempelvis var oron för föräldrarnas vetskap så stark bland ungdomar i USA att det var den största orsaken till att de inte sökte hjälp. (Ford et al., 1997)

Avslutande ord

Digitalt ungdomsarbete är en verksamhetsform för att nå unga människor genom digitala kanaler, som sociala medier, appar och andra digitala plattformar. Det kan inkludera allt från att erbjuda stöd och rådgivning online till att skapa digitala verktyg för att underlätta samarbete och kommunikation mellan unga. I vardagen kan digitala stödtjänster erbjuda en lättillgänglig plattform för att söka stöd och rådgivning i en trygg och anonym miljö. Digitala stödtjänster kan också hjälpa till att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap för unga som känner sig isolerade eller utanför.

I kris exempelvis som i en pandemi kan digitala stödtjänster spela en avgörande roll genom att erbjuda snabbt och lättillgängligt stöd och hjälp till unga som kan behöva det. Digitalt stöd erbjuder fördelar i form av tillgänglighet, anonymitet och användarkontroll som ibland kan vara hinder för att söka hjälp offline. 

Jag tycker det är av största vikt att samhället satsar i dessa digitala lågtröskeltjänster eftersom det kan vara avgörande för många unga att överhuvudtaget våga söka hjälp! Många som kommer in till Ärligt talat-chatten betonar att de aldrig tidigare vågat prata med en professionell och att vi är den första instansen de vågar vända sig till. Det stora trycket på Ärligt talat-chatten visar på en efterfrågan och ett behov hos de finlandssvenska unga. Vi kommer fortsätta jobba för att trygga chattens framtid för att kunna erbjuda ett kvalitativt stöd av ett mångprofessionellt team för de unga som behöver oss. 

Sammanfattningsvis är digitalt ungdomsarbete och digitala stödtjänster så som Ärligt talat-chatten viktiga verktyg för att främja och arbeta förebyggande med ungas psykiska hälsa och välbefinnande! Genom att erbjuda lättillgängligt stöd och rådgivning når fler unga den hjälp de behöver snabbare, speciellt de personer som skäms för sina problem. 

Källor:

Best Paul., Gil-Rodriguez, Elena., Manktelow, Roger., Taylor J. Brian. (2016).  Seeking help from everyone and no-one: conceptualizing the online help-seeking process among adolescent males. Qualitative Health Research, 26(8), 1067-1077. 

Birnbaum L Michael., Rizvi F Asra.,  Confino Jamie., Correll U Christoph & Kane M John. (2017). Role of social media and the Internet in pathways to care for adolescents and young adults with psychotic disorders and non-psychotic mood disorders. Early Interv Psychiatry, 11(4), 290-295.

Ford A. Carol., Millstein G. Susan., Halpern-Felsher L. Boennie & Irwin E. Charles. (1997). Influence of Physician Confidentiality Assurances on Adolescents’ Willingness to Disclose Information and Seek Future Health Care: A Randomized Controlled Trial. JAMA, 278 (12), 1029-1034.

Frost, Mareka., Casey, Leanne & Rando, Natalie. (2016) Self-injury, help-seeking, and the internet: informing online service provision for young people. Crisis, 37(1), 68-76.

Tankesmedjan Magma. Markelin, Lia. (2022). Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2022.https://magma.fi/wp-content/uploads/2022/11/magma-ungdomsbarometer2022-digiupplaga_slutlig-1.pdf