Blog Heikki Lauha 26.09.2017

Varför behövs digitalt ungdomsarbete?

Ungdomsarbetare är bra på att berätta om sitt arbete. När man träffar människor på olika utbildningar, utvecklingsdagar för arbetsgemenskaper eller bara i övrigt, verkar det som om det är naturligare för professionella inom ungdomsarbete än för andra yrkesgrupper att berätta hur verksamhet med unga genomförs. Däremot verkar det svårare att få ett svar på frågan ”varför” inom ungdomsarbetet. I detta fall är det inte längre frågan om att beskriva det egna arbetet och verksamheten, utan om att öppna upp de mål som ställts upp för verksamheten.

Tomi Kiilakoski, Viljami Kinnunen och Ronnie Djupsund diskuterade i boken ”Miksi nuorisotyötä tehdään? Tietokirja nuorisotyön opetussuunnitelmasta”, som publicerades 2018, utifrån praxis inom ungdomsarbete mycket ingående vad ungdomsarbete är och varför det utförs. De poängterar att dessa två frågor måste besvaras för att verksamheten ska kunna utvecklas och för att fördelarna med ungdomsarbetet ska kunna beskrivas även utanför branschen.

I sin bok har Kiilakoski, Kinnunen och Djupsund definierat ungdomsarbete som en målinriktad fostringsverksamhet som skapar processer enligt vilka det är möjligt för ungdomsarbetets mål att förverkligas. De baserar sin definition på tre aspekter: 1) ungdomsarbete handlar om fostran som baserar sig på ungdomsarbetets värdegrund, 2) ungdomsarbete bildas av väldigt olika mötesprocesser där verksamhetens varaktighet varierar och 3) ungdomsarbete som en fostringsprocess försöker producera gynnsamma resultat, men verksamhetens mål och resultat formas i en process, när processen i sig har genomförts på ett ungdomsarbetsmässigt högklassigt sätt.

Definitionen som Kiilakoski, Kinnunen och Djupsund är även givande när det gäller diskussion kring vad digitalt ungdomsarbete är och varför det utförs – eller borde utföras.

I verket Kohti digitaalista nuorisotyötä försöker vi förklara begreppet digitalt ungdomsarbete och dess bakgrund. Kärnidén kan sammanfattas i fyra aspekter: 1) digitalt ungdomsarbete anknyter alltid på något sätt till utnyttjande av digitala medier och teknik i som ett redskap i ungdomsarbetet, som innehåll eller verksamhetsmiljö, 2) digitalt ungdomsarbete byggs upp på samma fostringsmål som övrigt ungdomsarbete, 3) digitalt ungdomsarbete strävar efter att stödja ungdomarnas agentskap i ett digitaliserat samhälle och 4) digitalt ungdomsarbete gör inte skillnad på verksamhet som sker ansikte mot ansikte och i en digital miljö.

Genom att slå samman dessa två definitioner – vad ungdomsarbete är och vad digitalt ungdomsarbete är – får vi en mångfacetterad uppfattning om det digitala ungdomsarbetets väsen.

Ett av de viktigaste målen i utredningen Digitaalinen nuorisotyö kunnissa 2017 (Digitalt ungdomsarbete i kommunerna 2017) var att kartlägga hur kommunernas ungdomsarbetare och chefer uppfattar just mångfacetteringen som anknyter till ungdomsarbetet. Det var inte frågan om att sammanställa rätta eller felaktiga svar, utan om en strävan att anställda, chefer och hela arbetsgemenskaper att fundera över varför digitala medier och teknik används i deras ungdomsarbete och -verksamhet.

Det är viktigt att alla arbetsgemenskaper identifierar sina individuella behov och svarar på frågan ”varför?” ur sina egna utgångspunkter. Om frågan granskas på en riksomfattande nivå, kan motiveringar till behovet av digitalt ungdomsarbete hittas till exempel i motiveringarna till den nya ungdomslagen, där följande konstateras:

”Även de ungas verksamhetsomgivning har förändrats avsevärt efter 2006. I och med den digitala verksamhetsomgivningen, inklusive de sociala medierna, har ungas fritidssysslor och sätt att påverka, vara delaktiga och kommunicera utvidgats och blivit mångsidigare. Även i den digitala miljön har tjänsterna och kraven inom ungdomsarbetet ökat samtidigt som individen och ungdomsgrupperna fortfarande har behov av att mötas ansikte mot ansikte. Dessa förändringar har utmanat ungdomsarbetet i och med att de medfört nya miljöer för verksamheten.” (RP 111/2016 rd)

I regeringens proposition motiveras behovet i huvudsak som ett behov av att utvidga ungdomsarbetet till nya verksamhetsmiljöer, som uppkommit i och med digitaliseringsutvecklingen. Å andra sidan nämns mellan raderna i propositionen även ett annan väsentlig motivering till behovet av digitalt ungdomsarbete: en förändring i ungdomarnas agentskap i och med digitaliseringen. Denna förändring i ungdomarnas agentskap är kanske den viktigaste motiveringen till varför digitalt ungdomsarbete behövs. Med förändring i agentskap avses de sociala och kulturella fenomen som uppkommit i och med digitaliseringen och som på ett eller annat sätt påverkar ungdomarna. De nya sätten för ungdomars kommunikation, fritidssysslor, delaktighet och påverkan i dagens informationssamhälle, vilka även nämns i regeringens proposition, utmanar ungdomsarbetet att på många sätt omvärdera, till och med ifrågasätta sin verksamhet. Detta är inget nytt i sig, eftersom ungdomsarbetet genom tiderna har byggt upp sin roll och identitet i relation till samhällsutvecklingen.

För att parafrasera det gamla ordspråket är digital teknik en god tjänare men en dålig herre. Även om utrustnings- och teknikfrågor på många sätt är närvarande i digitalt ungdomsarbete, ska ett högklassigt innehåll och fostrings- och ungdomsarbetsmål som stöder det alltid ligga i centrum för verksamheten – precis på samma sätt som i allt ungdomsarbete.

Utredningen ”Tulevaisuudessa digi uppoaa osaksi arkea” – Digitaalinen nuorisotyö kunnissa 2017 (”I framtiden blir det digitala en del av vardagen” – Digitalt ungdomsarbete i kommunerna) kan läsas här.

Miksi digitaalista nuorisotyötä tarvitaan?

Heikki Lauha / 26.09.2017

Suuntaviivoilla kohti digitaalista nuorisotyötä

Heikki Lauha / 31.10.2016

Digitaalisen nuorisotyön suuntaviivoja rakentamassa

Heikki Lauha / 28.09.2015
Fler blogginlägg →