Blog Noora Väisänen 22.09.2014

Noora Väisänen

Kirjoittaja on 16-vuotias tyttö Porvoosta ja hän opiskelee Helsingissä Keskuspuiston ammattiopistossa. Noora harrastaa vloggausta ja bloggausta.

Fortsätt till profil →

Vad betyder bloggande för mig?

Vloggning, det vill säga videobloggning, och bloggning, det vill säga att skriva sin egen blogg, är en ny hobby som blivit populärt. Det är många unga, föräldrar och egentligen personer i alla åldrar som håller på med det.

Alla uppfattar bloggning på olika sätt. För mig är bloggning mera att skriva om känslor, dela åsikter och lägga upp egna bilder. Min egen blogg är som en webbdagbok som är öppen för alla. Jag skriver om vad som får mig att må bra eller dåligt, jag lägger upp bilder på mina maskeringar och jag berättar om mina åsikter om saker och ting. Jag vloggar på samma sätt. Jag berättar om mina åsikter, vad som irriterar mig och jag utmanar i mina videor. Idéerna härstammar i vardagen. Jag kan vara på väg hem från skolan och plötsligt få en idé till en video.

Jag har skrivit i fyra år, men jag har alltid avslutat en blogg och påbörjat en ny. Som det nu känns kan jag nog aldrig sluta med bloggningen. Jag har hållit på med vloggning i över ett år, i december blir det två hela år. Jag bloggar då när det känns så och det samma gäller vloggandet. Jag kan skriva på min blogg varje dag eller göra en video varje dag, eller så kan jag ha pauser på upp till en månad. Själv tar jag ingen stress för skrivandet eller videoskapandet. Om jag får en känsla av att det inte känns bra att skriva eller göra en video, så gör jag det inte. Jag vill inte att det ska bli ett måste.

Jag började blogga rakt av. Jag läste andras bloggar och fascinerades av dem, så jag beslutade att göra min egen. Inte gick det ju så bra i början och det kändes konstigt till att börja med, men så småningom började jag på riktigt njuta av det. Jag märkte att jag fick mycket positiv respons när jag skrev om något särskilt ämne, så jag började göra fler sådana. I något skede frågade någon mig om jag kan göra en fråga-svar-video. Det lät som en fantastisk idé, men ändå skrämmande. Det var konstigt att tala till kameran och jag funderade över om folk skulle tänka att jag var galen. Folk frågade mig olika frågor i bloggen och så gjorde jag en video. När jag hade spelat in videon förstod jag efter en liten tid hur fantastiskt det var, så jag började vlogga.

Det bästa med vloggandet är säkert det att jag fått bekanta mig med härliga människor och fått nya vänner. Mitt självförtroende har ökat massor och det är skönt när människor kommer fram och talar med mig. Jag har även fått höra att jag hjälpt vissa människor via mina videor. Många unga kommer och berättar för mig hur de blir mobbade och de begär min hjälp eller berättar om sina bekymmer för mig. Visst är det tungt, men jag är ändå glad över att någon kan tala med mig när de inte vågar tala med andra.

Noora Vaisanen

Det värsta är väl det att man måste tänka väldigt noga på vad man säger, gör, hur man uttrycker sig och vad man gör på videorna. Därför kan det ta många timmar att göra en video. Det känns illa att få skäll, men det finns alltid människor som hatar. Jag har lärt mig att ta emot negativa kommentarer. Värst var det säkert i början när jag fick höra negativa kommentarer från mina vänner och bekanta. Jag fick skäll för det, men nu skäller de inte längre på mig och kritiserar inte heller.

Innan jag började vlogga var jag mycket mobbad, diskriminerad och en aning ensam. Jag ville inte tala om mina saker för många och jag var rädd för att vara framme. Jag var mycket rädd för vad folk sa och jag var mycket blyg. Före vloggningen och bloggningen godkände jag inte alla sorters människor. Nu är det annorlunda. Jag skulle aldrig ha trott att jag skulle vara i den situation jag är i nu! Ingen mobbar eller diskriminerar mig längre och jag är inte längre ensam. Jag har en massa vänner och webbkompisar. Nu kan jag tala riktigt öppet om mina saker och jag njuter när människor märker mig. Jag är inte längre blyg och jag kan tala öppet med människor. Jag är en helt annan person än tidigare. Jag godkänner människor och dömer inte dem. Alla är människor, oavsett hurdana de är eller hur de ser ut. Tidigare trodde jag aldrig att jag skulle kunna delta i några meetings eller andra evenemang, men nu ser jag fram emot att få se alla!

Det senaste eventet jag var på var Tubecon, som ordnades på Hartwall Arena. Där fanns det artister, en massa verksamhet och själv talade jag i något skede i vuxenpanelen, det vill säga på det ställe där barnen kunde lämna sina vuxna medan evenemanget pågick. Nästa meeting som jag ska besöka är ”Tube family night 2”, som ordnas i Gloria.

Jag följer med mångas bloggar och vloggers, men jag kommenterar sällan andras bloggar eller videor. Jag börjar följa med bloggar om de är intressanta, bilderna är bra, texten är intressant och naturligtvis är bloggens utseende mycket viktig för mig. Jag vill inte gärna vara på en ljusgrön sida med klargul text. Detta är något jag är mycket noga med. Typsnittet är viktigt för mig, liksom det hur man skriver. Bilderna måste vara skarpa och aningen artistiska. Vloggare börjare jag följa med utifrån vad de talar om. Om de har intressanta ämnen och personen verkar trevlig, börjar jag följa vloggen.

Mitä bloggaaminen merkitsee minulle?

Noora Väisänen / 22.09.2014

What does blogging mean to me?

Noora Väisänen / 22.09.2014
Fler blogginlägg →

Noora Väisänen