Blog Tomi Dufva 08.10.2018

Tomi Dufva

Tomi Dufva (Taiteen Tohtori) toimii yliopistonlehtorina Aalto-yliopistossa, Taiteen ja Suunnittelun korkeakoulussa. Hän on erikoistunut kuvataidekasvatuksen uusiin käytäntöihin. Dufva toimii myös taiteilijana yhdistäen uutta mediaa perinteisiin menetelmiin. Hän on opettanut uutta mediaa, interaktiivista taidetta ja ohjelmointia varhaiskasvatustasolta aina yliopistoihin ja on Käsityökoulu Robotin perustajajäsen. Dufvan tutkimus keskittyy post-digitaalisen taidekasvatukseen, digitaalisuuden kehollisuuteen, taiteen, tieteen ja teknologian yhdistämiseen, ohjelmoinnin lukutaitoon, mediakasvatukseen, kriittiseen pedagogiaan, sekä tekoäly-ja koneoppimiseen liittyviin kysymyksiin.

Fortsätt till profil →

Maker-kulturen 2018: mot ett mera tolerant och mångsidigt görande?

Maker-kulturen behöver ett mer kritiskt grepp. Tillverka inte plastvaser eller bygg inte bara robotar: fundera på vilken slags robotar som ska byggas, hur världen kan förbättras med en 3D-printer och hur en rikare maker-kultur kan skapas.

En av vår digitala tids utmaningar är enheternas engångsnatur: då smarttelefonen föråldras eller drönaren går sönder hamnar den på soptippen. Det är svårt att få tag på reparationsanvisningar och att låta dem repareras kostar mer än att köpa nya.

För några år sedan lyfte maker-rörelsen åter fram görandets kultur. Genom att kombinera nya teknologier, gemenskap och ömsesidigt lärande tillförde maker-kulturen den digitala tidsålderns perspektiv till gör det själv-kulturen och öppnade möjligheter för reparation av enheter samt innovativ återanvändning. Maker-kulturens motto ”Om du inte kan öppna enheten, äger du den inte” gjöt mod och ny äventyrslust i ägarskapet av digitala enheter. Maker-kulturen lyfte också starkt fram görarens rättigheter, till exempel med den välkända affischen ”Maker’s bill of rights”, som betonade programmens öppenhet, rätten att öppna enheter och ett öppet kunskapsdelande.

Möjligheter i utvecklingsländer

Det är som om såväl nya som gamla hantverk hade fått nytt blod till följd av maker-kulturen. De internationella sammanslutningarna som internet har möjliggjort har gett såväl kamratstöd som nya idéer till görarna.

Mest effektiva har dessa förändringar varit i utvecklingsländer, där maker-kulturen har medfört nya maktformer till folket. Olika aktörer från barn till vuxna har designat bland annat 3D-printade proteser, fiffiga sätt att producera elektricitet eller andra apparater som förbättrar livskvaliteten. (MacDonald 2016; Ekekwe 2015). I Kina har maker-kulturen hjälpt till att skapa ny företagsverksamhet till exempel i form av öppen källkod och järn (Lindtner & Li 2012; Lindtner 2015).

Den nya industriella revolutionen förblev lam

På sistone har maker-kulturen speciellt i västländerna i alla fall kritiserats för att vara alltför inskränkt och att alltför ensidigt fokusera på teknologin. Hypen om maker-kulturen som den nya industriella revolutionen har i stort blivit överkörd av marknadsekonomin och ny säljer man produkter i maker-kulturens namn som är mycket långt ifrån gör det själv-andan eller finnandet av en drivande kraft i den digitala tidsåldern (Hertz 2015; Morozov 2014). Maker-kulturen kopplas också ofta till 3D-printern som ligger i ett hörn i biblioteket eller skolan och vars plastutskrifter kanske ändå inte blev som man tänkt sig.

Maker-kulturen har också förbigått många minoriteter. Till exempel tidningen Make, en av maker-kulturens initierare och dess språkrör, har kritiserats för att alltför mycket fokusera på robotar och pojkar (Buechley 2014). Kvinnor eller färgade människor har inte just setts i Make-tidningen innan det här året, utan man har lyft fram en mycket vit och maskulin kultur. Ekologi och återvinning har också fått liten uppmärksamhet och man har lyft fram allt mer nya produkter, som kan köpas.

Mot en mångsidigare maker-kultur

På grund av det här är det dags att förnya maker-kulturen. Garnet Hertz publicerade i år en ny Makers bill of rights (Hertz 2018), där han vill lyfta fram sociala, ekonomiska och ideologiska rättigheter vid sidan av tekniska rättigheter – såsom öppen källkod eller möjligheten att öppna enheter. Målet är att förbättra minoriteters och kvinnors möjligheter att verka inom maker-kulturen.

Hertz anser att för att kunna fungera som en övergripande kultur behöver maker-kulturen ett mer kritiskt grepp: förutom 3D-printern behöver vi en diskussion samt mångsidiga, kreativa och modiga tankar. Tillverka inte plastvaser eller bygg inte bara robotar, utan fundera på vilken slags robotar som ska byggas, hur världen kan förbättras med en 3D-printer, och hur en rikare maker-kultur kan skapas. Delta inte i evenemang där endast män presenterar sina nya innovationer eller tankar, utan kräv en mera jämlik värld. En mera tolerant och mångsidig kultur av aktörer skapar också rikare och mer fantasifulla uppfinningar.

Med hjälp av de uppdaterade rättigheterna vill Hertz göra maker-kulturen till ett svar på en tid av postfaktisk algoritmisk maktutövning och post-digitalisering. Grundtanken förblir ändå den samma: genom att göra själv kan vi förstå världen och göra den bättre. Uppmuntrad av Hertz uppmanar jag också alla görare och maker-utrymmen att skapa en allt rikare och mångsidigare maker-kultur!

 

Buechley, L., 2014. Eyeo 2014 – Leah Buechley, Available at: https://vimeo.com/110616469.
Ekekwe, N., 2015. Africa’s Maker Movement Offers Opportunity for Growth. Available at: https://hbr.org/2015/05/africas-maker-movement-offers-opportunity-for-growth [Accessed September 23, 2018].
Hertz, G., 2015. Conversation in Critical Making G. Hertz, ed., pp.1–102.
Hertz, G., 2018. The Maker’s bill of rights. monoskop.org.
Lindtner, S., 2015. Hacking with Chinese Characteristics: The Promises of the Maker Movement against China’s Manufacturing Culture. Science, 40(5), pp.854–879.
Lindtner, S. & Li, D., 2012. Created in China: the makings of China’s hackerspace community. interactions, 19(6), pp.18–22.
MacDonald, A., 2016. Changing lives in developing countries with 3D printed prosthetics | Ultimaker. ultimaker.com. Available at: https://ultimaker.com/en/stories/30886-changing-lives-in-developing-countries-with-3d-printed-prosthetics [Accessed September 22, 2018].
Morozov, E., 2014. Hackers, Makers, and the Next Industrial Revolution. newyorker.com. Available at: http://www.newyorker.com/arts/critics/atlarge/2014/01/13/140113crat_atlarge_morozov [Accessed January 29, 2014].

Maker-kulttuuri 2018: kohti suvaitsevaisempaa ja monimuotoisempaa tekemistä?

Tomi Dufva / 08.10.2018
Fler blogginlägg →