Blog Heikki Pullo 30.01.2019

Heikki Pullo

Kirjoittaja on teknologiakasvattaja, joka julkaisi 2015 pro gradu-tutkimuksen suomalaisesta maker-kulttuurista. Tällä hetkellä hän työskentelee Arabian peruskoulussa ja Käsityökoulu Robotissa teknologiaopettajana. Lisätietoja: http://www.makerspaceman.com/

Fortsätt till profil →

Finsk makerkultur förr och nu!

2000-talets gör-det-själv-kultur, maker culture, bygger på utbyte av kunskaper och idéer, fördomsfri tillämpning av teknik samt samarbete.

Den finska makerkulturen har en lång historia inom alla dessa delområden. Således anknyter även den finska makerkulturen delvis till det lokala handarbetets historia.

1900

Under agrarkulturen var egentillverkade hushållsredskap ett levnadsvillkor och hantverksskicklighet en förutsättning för en självförsörjande livsstil. Man kan bekanta sig med arbetslivet i denna bondekultur i etnologen Kustaa Vilkunas bok Isien työ Veden ja maan viljaa Arkityön kauneutta (1943). Kulturfonden har också publicerat samlings-DVD:n Isien työt om Vilkunas dokument, som kan fås gratis på adressen http://www.kansatieteellisetfilmit.fi/isientyot.htm.

Undervisningen i handarbete i Finland har en internationellt avvikande historia, eftersom man i folkskoleförordningen år 1866 fastställde handarbete för kvinnor respektive män som läroämne. Skolhandarbetet har ändrat form under årtiondena, men fortfarande idag har övnings- och konstämnen stort inflytande i det finska grundskolesystemet. Det finns inget annat land i världen som har en lika lång historia av ett riksomfattande utbildningssystem inom handarbete. Därutöver startade den finska medborgarinstitutsverksamheten tidigt, när Tammerfors arbetarinstitut grundades år 1899.

En intressant översikt över utbyte av idéer och kunskaper finns i Vilho Setäläs bok Kodin taitosanakirja, som publicerades för första gången år 1930. Boken består av många anvisningar, i bokstavsordning, för hur man tillverkar hushållsredskap samt annonser från varuleverantörer. Senare bytte man namn på boken till Taitokirja (1952) och Suuri taitokirja (1965). I den amerikanska tidningen Whole Earth Catalog (utgiven 1968–72) finns liknande drag, dock var det mer fråga om en motkulturpublikation, där man gav förutom arbetsanvisningar även information om en alternativ livsstil och självständig DIY-kultur.

I makerkulturen utgör internet en väsentlig del av informationsutbytet och mötena mellan skaparna. Även bakom detta fenomen finns ett intressant drag i den finska tekniska utvecklingen, då en av de första internetbaserade meddelandetjänsterna som utvecklats av privatpersoner var IRC (Internet Relay Chat), som utvecklades av Jarkko ”Wiz” Oikarinen i Uleåborg år 1988. Denna tjänst gjorde det möjligt att föra internationella samtal i realtid.

2000

Den finska makerkulturen har tagit sig uttryck särskilt i makerspaceverkstäderna och makerevenemangen.

De första öppna teknikverkstäderna i Finland var Tammerfors Hacklab och Helsingfors Hacklab, som både öppnade år 2010. Därefter har hacklab-verkstäderna i Finland ökat i jämn takt, och för närvarande listar hacklab.fi 14 aktiva verkstäder över hela Finland.

En annan form av öppna verkstäder är FabLab-nätverkets inträde i Finland. Nätverket grundades år 2003 vid MIT-universitetet och upprätthålls av Fablab Foundation, som för närvarande listar över 1 200 FabLab-verkstäder. I Finland finns fem verksamma allmänna verkstäder i anslutning till universiteten: Aalto FabLab (Esbo), TUTLab (Tammerfors), SensiLAB (Åbo), RasekoFablab (Nådendal) Fab Lab Oulu (Uleåborg). Först grundades Aalto Fablab, som började sin verksamhet i Arabiastranden i Helsingfors i anslutning till Media Factory 2012.

En tredje form av verkstäder är makerspaceverkstäder som är byggda i anslutning till bibliotek. Stadsverkstaden i Helsingfors övertog 2013 den tidigare mötesplatsen och inledde ett pilotprojekt kring öppna verkstäder i det offentliga rummet. Stadsverkstaden, som senare flyttade till Bibliotek 10:s lokaler, håller på att omvandlas till del av det nya centrumbiblioteket Ode.

Även verkstäderna i Esbo bibliotek samt Tekomo i Tammerfors är bra exempel på 2010-talets utvidgning av bibliotekstjänsterna. I bibliotekets makerspace finns i allmänhet 3D-skrivare, vinylskärare och symaskiner. Det finns även verkstäder med mer varierande utrustning, såsom verkstaden i Iso Omena i Esbo och det kommande centrumbiblioteket Ode.

Wärk ry har haft en central ställning vad gäller makerevenemang. Föreningen ordnade den första DIY-festivalen Wärk:fest år 2012. Däremellan har föreningen även ordnat Mini Maker Faire-evenemang i Esbo (2015, 2017), enligt det internationella Maker Faire-konceptet. I november 2018 ordnas Wärk:fest återigen i Esbo. Evenemanget är en slags kulturfestival för skapare där man kan visa upp sina egna projekt, delta i arbetsverkstäder och inspireras tillsammans. I världen ordnas hundratals Maker Faire-evenemang varje år och de största, Bay Area Maker Faire och New York Maker Faire, lockar tiotusentals besökare.

Andra evenemang som ligger nära makerkulturen är Hacklab Summit Finland, Pikseliähky och Hyvinkää VärkkäilyFEST.

The evolution of Finnish maker culture

Heikki Pullo / 30.01.2019

Suomalaista maker-kulttuuria ennen ja nyt!

Heikki Pullo / 30.01.2019
Fler blogginlägg →