Blog Sanna Lappalainen 16.08.2017

Sanna Lappalainen

Sanna (KM, opinto-ohjaaja) työskenteli projektipäällikkönä Erityisnuoret ja digiajan osallisuuden tukeminen monialaisissa toimintaympäristöissä -hankkeessa (#ERNOD). ERNOD-hankkeessa edistettiin nuorten yhdenvertaisuutta kehittämällä digitaalisia oppimiskäytäntöjä ja mediakasvatuksen menetelmiä, lisäämällä tiedonsaantia ja kouluttamalla nuorten kanssa työskenteleviä toimijoita. Lisätietoja hankkeesta: www.xamk.fi/ernod Sanna fanittaa kirjastoja ja missiona hänellä onkin formaalin, informaalin sekä nonformaalin oppimisen törmäyttäminen kirjastossa.

Fortsätt till profil →

Digitala kunskaper och mediekompetenser gör ungas röster hörda

”Jag anser att alla människor har möjlighet att påverka olika saker. Det är inte en ensamrätt för politiker, utan något som hör till alla”, konstaterar Henri, som deltagit i projektet Erityisnuoret ja digiajan osallisuus (Specialungdomar och delaktighet i den digitala åldern). Henri har helt rätt: påverkan är allas rättighet, och för att rättigheten ska tillgodoses krävs idag en mängd olika kompetenser. Goda medie- och digitalkompetenser gör det enklare att få sin röst hörd.

Kuva: Ville Eerikäinen


Teknik möjliggör delaktighet och påverkan

Även om ungdomar har många slags möjligheter att påverka i och med medieutvecklingen och digitaliseringen, saknar ungdomarna uppmuntran och stöd i användningen av medier samt tillhörande påverkansmöjligheter. Enligt flera utredningar (t.ex. Rahja 2013, UKM 2013) finns det ett behov av att stödja medieanvändningen i synnerhet för ungdomar med syn- och hörselskador och funktionsnedsättningar samt invandrarungdomar. Inom projektet Erityisnuoret ja digiajan osallisuus riktades mediefostran särskilt mot de ungdomar som annars eventuellt bli i skuggan. Målet har varit att alla ungdomar ska ha lika möjligheter till medieanvändning och att lära sig mediekunskaper. Detta stöder ungdomarnas påverkansmöjligheter, jämlikhet och delaktighet.

 

Inom projektet främjades delaktigheten i den digitala åldern för ungdomar i specialgrupper genom att anordna verkstäder för mediepåverkan till exempel på läroanstalter, bibliotek och hobbymiljöer möjliggjorda av organisationer. Målet med verkstadsarbetet har varit inlärning av olika typer av mediekompetens, men även att utnyttja medier som ett redskap för uttryck, påverkan och att bli hörd. Med hjälp av gemensamma aktiviteter har ungdomarna lärt sig om medier, hur de används samt vilka påverkansmöjligheter som ingår i dem. Verkstäderna har förutom nya kunskaper även resulterat i många slags medieinnehåll, med vilka ungdomarna har berättat om sina liv, åsikter och påverkansbehov. Du hittar exempel på sådana innehåll till exempel här och här samt i projektets slutrapport.


Reflektioner mot riktlinjerna för digitalt ungdomsarbete

I enlighet med de riktlinjer som Verke dragit upp kan ungdomars delaktighet och jämlikhet främjas på många olika sätt med hjälp av digitalt ungdomsarbete. Enligt dessa riktlinjer ska ungdomarna uppmuntras att påverka saker som berör dem själva med hjälp av digitala medier och teknik. Dessutom ska jämlikhet och tillgänglighet beaktas och ungdomarna ska erbjudas möjligheter att delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av digitalt ungdomsarbete. Dessa riktlinjer konkretiserades till något verkligt i de över hundra mediepåverkansverkstäder som anordnades inom projektet Erityisnuoret ja digiajan osallisuus. Nedan reflekterar jag över det projektarbete som genomförts mot dessa riktlinjer.

  • Uppmuntran att använda digitala medier och teknik

Att uppmuntra ungdomar att påverka saker som berör dem själva med hjälp av det digitala och teknik har en nyckelställning inom digitalt ungdomsarbete. Även inom projektet Erityisnuoret ja digiajan osallisuus upptäcktes vilken viktig ställning uppmuntran har. I synnerhet ungdomar i specialgrupper, men även de som arbetar med ungdomarna behöver denna uppmuntran. Även om förhållningssättet till att främja specialgruppers mediekompetens i huvudsak har varit positivt, har vi under projektet också upptäckt att det finns motsatta tankemodeller. I enskilda fall har vi till exempel stött på situationer där man tänker att en ungdom med en utvecklingsstörning inte kan använda en mobil enhet, eftersom enheten kan gå sönder. Attityder, rädslor och svag kompetens samt en brist på förståelse hos dem som arbetar med ungdomarna kan utgöra hinder för ungdomarnas medieanvändning och inlärning av mediekompetenser.

Uppmuntran, liksom främjande av ungdomars mediefärdigheter överlag, utförs bäst i sektorsövergripande samarbete som överskrider organisationsgränserna. Mediefostran för ungdomar i specialgrupper kan upplevas vara svårt för en själv eller något som inte ingår i befattningsbeskrivningen. När mediefostran utförs tillsammans, möjliggör detta inlärning av andra, delning av saker och utnyttjande av den egna kompetenspotentialen. Inom projektet har mediefostran utförts i stor omfattning som ett samspel med till exempel aktörer inom ungdoms- och bibliotekssektorn. Biblioteksaktörernas starka mediekompetens förenat med ungdomssektorns kunskaper om möten och handledning har bidragit till att alla ungdomar har lika möjligheter till medieanvändning och inlärning av mediefärdigheter samt därigenom till påverkan. Det har varit en lättnad för aktörer inom olika sektorer att de inte har behövt kunna allting själva, och man har kunnat utföra mediefostran tillsammans.

  • Tillgänglig handledning bidrar till jämlikhet

Att främja och trygga jämlikheten ligger i centrum för riktlinjerna för digitalt ungdomsarbete. Jämlikhet har även varit den röda tråden inom projektet Erityisnuoret ja digiajan osallisuus, eftersom man inom projektet har främjat möjligheterna för ungdomar i specialgrupper att delta och påverka även i digitala verksamhetsmiljöer.

Mediefostran har i projektet utförts i första hand som handlett verkstadsarbete. I detta verkstadsarbete har jämlikhetsprincipen beaktats till exempel i och med tillgänglig handledning. Utöver fysisk tillgänglighet har man fäst vikt vid att handledningen i mediefostran har varit tillgänglig och förståelig för alla ungdomar. I många fall har detta inneburit en grundlig framförhållning. Vilka eventuella individuella behov har ungdomarna som deltar i verkstaden? Vilket slags team skulle bäst stöda ledningen av verkstaden? Finns det förhandsinformation som är förståelig och tillgänglig för alla? Denna framförhållning har som bäst utförts tillsammans med ungdomarna. Tillgänglighet bör även beaktas i själva verkstadshandledningen. När till exempel ett gemensamt språk saknas eller när det finns utmaningar i kommunikationen, kan bland annat bildstöd eller klarspråk användas som stöd för handledningen.

Numera anses det nästan vara en självklarhet att alla ungdomar har tillgång till en mobil enhet. Under projektet märkte vi att detta inte alls alltid är fallet. Jämlikheten främjas också av att alla ungdomar erbjuds redskap som de kan använda. Även här är biblioteken en riktig skattkammare: biblioteken erbjuder såväl redskap som stöd för att träna mediefärdigheter.

  • Ungdomarna ska involveras i planering, genomförande och utvärdering

Enligt riktlinjerna för digitalt ungdomsarbete som Verke dragit upp är det viktigt att erbjuda ungdomar möjlighet att delta i planering, genomförande och utvärdering av digitalt ungdomsarbete. Även inom Erityisnuoret ja digiajan osallisuus-projektet uppkom de bästa idéerna och genomförandet när ungdomarna själva deltog i planeringen av verksamheten riktad mot dem. Till exempel var det ytterst viktigt vid planeringen av mediepåverkansverkstaden för synskadade ungdomar att de ungdomarna själv fick berätta om hur de använder medier och vilka slags mediefärdigheter de ville lära sig. Detta engagerade även ungdomarna i att genomföra evenemanget.

Ungdomarna involverades även i att utarbeta projektets slutrapport. Du kan ta del av resultatet av denna gemensamma aktivitet här: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-344-016-6

Inom projektet utfördes även utvärdering tillsammans med ungdomarna. Utvärderingen har utförts genom att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen och medierna erbjuder, och följaktligen har utvärderingsstunder varit viktiga när det gäller gemensam reflektion, men även inlärning av mediefärdigheter och digital kompetens. Även vid utvärderingen har det också viktigt att fästa vikt vid att verksamheten är tillgänglig. Vid utvärderingen har även till exempel bildfeedback använts efter behov. Detta har gjort det möjligt även för dem som eventuellt inte förmår lägga ord på sin åsikt att ge feedback.


Mot delaktighet i den digitala åldern

Utifrån knappa två års projektarbete kan vi konstatera att delaktighet i den digitala åldern är en möjlighet, men ännu inte en självklarhet, för alla ungdomar. Ömsesidig uppmuntran, beaktande av individuella behov och gemensamma aktiviteter från planering till genomförande och utvärdering bidrar till att alla ungdomar ska få lika möjligheter att verka i digitala verksamhetsmiljöer. Inom projektet riktades mediefostran mot ungdomar i specialgrupper. En väsentlig fråga är hur dessa ungdomar ska kunna involveras mer i verksamhet som är gemensam för alla ungdomar?

Inom projektet har mediefostran i första hand utförts i och med handlett verkstadsarbete, men det är lika viktigt att stöda och uppmuntra ungdomarna i frågor gällande medieanvändning vid sidan av all övrig verksamhet. När ungdomarna ges stöd och uppmuntran för en trygg och ansvarsfull medieanvändning, mediekritik och produktion av medieinnehåll, främjas också ungdomarnas självuttryck, framförande av egna åsikter och samhälleliga påverkan. Delaktighet i den digitala åldern möjliggörs genom gemensamma aktiviteter.

 

Digi- ja mediataidot saavat nuoren äänen kuulumaan

Sanna Lappalainen / 16.08.2017

Digitaalista vertaisoppimista nuorisotyöhön

Sanna Lappalainen / 18.08.2016
Fler blogginlägg →

Sanna Lappalainen